Robert Fredriksson tar rymdforskningen till läkemedelslaboratoriet

Vintern 2024 lyfte femtio miljoner svenska stamceller från Cape Canaveral med destination ISS, den internationella rymdstationen som sedan 1998 kretsar kring jorden. Efter två veckor i tyngdlöshet återvände cellerna till marknivå för vidare transport till Biomedicinskt Centrum i Uppsala, där de, drygt två år efter sin rymdfärd, fortsätter att ge upphov till nya medicinska insikter.

– Redan 2023 kunde vi med Rymdstyrelsens stöd skicka upp stamceller i sex minuters tyngdlöshet över Kiruna. Tillsammans har dessa två resor försett oss med oerhört värdefullt material. Bland annat ser vi att stamceller som vistats i rymden blir mer robusta, vilket bidrog till att de celler vi i USA skickade upp för en andra resa överlevde fjorton dagar. Däremot dog de celler som reste för första gången, vilket väcker flera intressanta frågor, säger Robert Fredriksson, professor i farmakologi.

Forskargruppen ser också att cellerna både delar sig snabbare och behöver längre tid för att mogna. ”Stamcellerna har helt enkelt blivit ännu mer stamceller” konstaterar Robert Fredriksson. På sikt hoppas teamet besvara hur tyngdlöshet påverkar biokemi och proteinproduktion. Ambitionen är att göra det i studier av mänskliga stamceller – än så länge arbetar gruppen med en cellinje sprungen ur ett musembryo – men kön till rymdsonder är ingen plats för otåliga.

– Vid Kirunas Esrange Space Center finns de förutsättningar vi behöver för att skicka upp humana stamceller. Efterfrågan på utrymme i sonderna är visserligen stor, å andra sidan är celler små och förhoppningsvis får vi plats på en uppskjutning inom fem år. Till dess jobbar vi vidare med de celler vi har för att förstå exakt vad som orsakar den högre överlevnaden.

Kvalificerade teorier saknas inte. Ett spår är att celler som vistas i tyngdlöshet börjar utsöndra ämnen som i sin tur stärker cellerna i dess närhet. Ett annat antagande är att celler vidgas då de inte längre pressas samman av gravitationen, vilket sannolikt påverkar deras agerande.

– Så snart vi lyckas besvara dessa frågor hoppas vi öppna flera vetenskapliga dörrar. Dels med fokus på tumörceller och metastaser, men framför allt ser vi en möjlighet att med rätt kunskaper odla nya stamceller, vilket i sin tur kan bana väg för metoder att behandla neurodegenerativa sjukdomar, säger Robert Fredriksson.

Kommunikation mellan och inom celler har länge varit i fokus för Roberts arbete. Hans klassificering av g-proteinkopplande receptorer – som förmedlar signaler från cellens utsida till dess insida – är fortsatt flitigt citerad och bidrar till hans plats på Top 2% Scientists som listar världens mest inflytelserika forskare. Med tiden har gruppen specialiserat sig på analys av hur olika terapeutiska substanser påverkar våra celler.

– Just nu arbetar vi med fokus på statiner, ett kolesterolsänkande läkemedel som även visat sig ha antiinflammatorisk verkan i kärlväggarna. Idag noteras flera andra intressanta sidoeffekter, bland annat att cancerpatienter svarar bättre på cellgiftsbehandling när de dessutom får statiner. Kan vi identifiera de bakomliggande mekanismerna kan det få stor klinisk betydelse, säger Robert Fredriksson.

På sikt omfattar de vetenskapliga visionerna långt mer än statiner. Just nu skissar teamet på en studie som även inkluderar Loratadin – ett receptfritt läkemedel mot pollenallergi – och SSRI, den vanligaste typen av antidepressiva läkemedel. Förhoppningen är att identifiera kombinationseffekter bortom de kända.

– Att utveckla ett läkemedel kräver enormt mycket av både tid och pengar. Att identifiera nya användningsområden för redan godkända substanser är en avsevärt enklare väg framåt. Till exempel gav upptäckten av statiners antiinflammatoriska verkan dem betydligt bredare relevans än avsett. Nu ser vi ytterligare möjligheter, och går allt som planerat hoppas vi bidra till att läkemedelsforskningen sparar många år och miljarder, säger Robert Fredriksson.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl