Rudbecklaboratoriet firar 25 år med vetenskapens fana i topp

4 februari 2000 har för alltid en framskjuten plats Uppsala universitets krönikor: Det datumet förklarade Ulf Pettersson, professor i medicinsk genetik, Rudbecklaboratoriet officiellt invigt. Inför 150 speciellt inbjudna gäster, bland dem dåvarande rektor Bo Sundqvist och utbildningsminister Thomas Östros, beskrev Pettersson de unika möjligheter till tvärvetenskaplig forskning den nya byggnaden öppnade. Till visionen fogade Pettersson en dröm om att skapa en kunskapens boning med plats för kulturella möten. Idag, exakt ett kvarts sekel senare, firar forskarsverige sin mest framgångsrika 25-åring – och än en gång är Rudbecksalen bokad till sista stol.

– Jag är övertygad om att Ulf Pettersson hade instämt i att Rudbecklaboratoriet upplever precis den fantastiska utveckling han såg framför sig. Vår verksamhet fortsätter att spela en central roll i att flytta den translationella forskningens gränser, och vår förhoppning är att dagens jubileumsprogram ska ge kollegor, samarbetspartners och välgörare ett perspektiv av hur mycket deras arbete faktiskt genererar, säger Peetra Magnusson, föreståndare och forskningsledare.

Rudbecklaboratoriet, namngivet efter lymfsystemets upptäckare Olof Rudbeck d. ä., tillhör idag Uppsalas största arbetsplatser och samlar fler än 500 anställda. I lokalerna förenas internationellt ledande forskning, biobanker, faciliteter och vårdkliniker. De vetenskapliga framgångarna avlöser varandra och finansiärerna vet att här får de valuta för pengarna: Enbart 2024 erhöll laboratoriets verksamheter 700 miljoner kronor i externa anslag.

– Vi verkar i en dynamisk miljö som attraherar betydligt fler än dem som har sin primära arbetsplats i våra lokaler. Bara det faktum att vi räknar till långt över 1000 utkvitterade passerkort säger mycket om laboratoriets betydelse som vetenskapligt nav i Uppsala Science Park, och jag är imponerad av de kollegor som idag antagit utmaningen att på femton minuter vardera sammanfatta de senaste 25 årens framsteg inom sina respektive forskningsfält, konstaterar intendent Henrik Ortsäter.

Besökarna i Rudbecksalen bjuds på en rad internationellt uppmärksammade forskningsframgångar: Dag Sehlin redogör för arbetet bakom världens första läkemedel som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Anna Dimberg presenterar aktuella framsteg vid forskningsmiljön för vaskulärbiologi som allt tydligare befäster sin plats bland akademins främsta. Louise Granlund och Maria João Pereira tar åhörarna på en tidsresa genom diabetesforskning och vård medan Lars Rönnblom och Olof Eriksson guidar i det mångfacetterade ämnet inflammation. Inger Sundström Poromaa berättar om pågående studier med fokus på prediktion och behandling av havandeskapsförgiftning och Magnus Essand lotsar oss längs cancerforskningens resa från år 2000 fram till idag.

– Då jag kom till Rudbecklaboratoriet efter min postdoc vid NCI i Bethesda hade Thomas Tötterman och Angelica Loskog precis gläntat på dörren till immunterapi som möjlig onkologisk behandling. Idag tillhör det cancerforskningens absolut viktigaste spår med ett eget program i Uppsala. Här arbetar vi bland annat med fokus på CAR T-celler, ett fält vi var först i Europa att implementera och där Gunilla Enblad sett till att vi framgångsrikt behandlat patienter som diagnostiserats med obotligt lymfom. Härnäst hoppas vi etablera en dedikerad produktionsfacilitet för CAR-T celler och andra ATMP produkter i Uppsala, vilket utan tvekan skulle bana väg för ytterligare steg framåt.

Hur mycket skulle då Bo Sundqvist och Thomas Östros känna igen i dagens Rudbecklaboratorium? Faktum är att vissa saker inte förändrats alls. Möjligen förfinats: På första parkett möter vi Jörgen Carlsson, Kenneth Nilsson – som berättade om Rudbecklaboratoriets tillkomst – Thomas Tötterman, Lena Claesson-Welsh, Bengt Westermark och Per Westermark som alla var på plats den där vinterdagen för 25 år sedan. Andra saker skulle slå med häpnad. Inte minst 2017 års tillbyggnad av hus R3 och R4 som närmast dubblade laboratoriets kapacitet. Och frågan är ofrånkomlig. Vad kommer att möta besökarna vid Rudbecklaboratoriets 50-årsjubileum?

– Redan nu är Rudbecklaboratoriet ett enastående exempel på hur det i skärningspunkten mellan forskning, utbildning och klinik uppstår en svårslagen miljö att ta idéer hela vägen till tillämpning. Här förs ständigt nya interdisciplinära samtal vilket var avsikten redan på arkitektbordet. Framtiden ser ljus ut och Rudbecklaboratoriet har det som krävs för att fortsätta vara en grundpelare i det translationella ekosystemet. Genom vidgade samarbeten, modern infrastruktur och AI ökar vi möjligheterna till framtida genombrott, säger Karin Forsberg Nilsson, dekan vid Medicinska fakulteten.

Där lämnar vi den nyblivna 25-åringen. På tröskeln mellan Rudbecksalen och mötesytan Lennart Nilsson, döpt efter mästerfotografen som engagerade sig i husets tidiga smyckning. Precis i gränslandet mellan den vetenskapliga dialogen och tonerna av Klas Ljungbergs piano vid det väntande minglet. Alla är här. De enda som saknas är universalsnillet Rudbeck och hans konstälskande forskarkollega Ulf Pettersson. Det är synd. De hade uppskattat hur deras vetenskapliga arv förs vidare.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl