Slemmaskens gift kan bli vapen mot malaria

Quentin Laborde nyhet

Ett gram av den extremt giftiga peptiden nemertid alfa-1 kan döda 1 000 ton kackerlackor, och nu visar en aktuell avhandling vid Uppsala universitet att giftet även har dödlig verkan på myggarter som sprider zikavirus och malariaparasiter. ”Våra resultat pekar ut relevanta spår i kampen mot insektsburna sjukdomar” konstaterar Quentin Laborde, doktorand vid Farmaceutiska fakulteten.

Ur världens längsta djur, nemertinerna – även kända som snör- eller slemmaskar – som kan bli upp till 50 meter långa har Uppsala universitets forskare i farmakognosi lyckats utvinna en extremt giftig peptid som de gett namnet alfa-nemertider. Ett gram av dess huvudpeptid, nemertid alfa-1, är tillräckligt för att döda 1 000 ton kackerlackor, och i en aktuell avhandling presenterar Quentin Laborde, ny kunskap om peptidens potential vid utveckling av läkemedel och biologiska bekämpningsmedel.

– För att nemertid alfa-1 ska ha avsedd verkan mot kackerlackor krävs injektioner, så mitt projekt tog avstamp i ett försök att hitta en mer effektiv metod. Ganska tidigt i processen upptäckte vi en till familj peptidgifter i hudslemmet på en mask i Nordsjön, vars huvudpeptid visade sig hela 30 gånger mer potent mot skadeinsekter och endast mindre påverkan på vanliga pollinatörer som den östliga humlan, säger Quentin Laborde, doktorand vid Institutionen för Farmaceutisk biovetenskap.

Quentin Laborde avhandling

Med den nyfunna peptiden i säkert förvar riktades fokus åter på alfa-nemertider, och med kemiska studier kunde Quentin Laborde identifiera fem positioner i aminosyrasekvensen med central roll för dess giftverkan – ett resultat som banar väg för att återskapa peptiden med ökad selektivitet och styrka mot de skadeinsekter som ska bekämpas. Ännu en viktig slutsats är att peptiden med en aminosyramutation kan riktas mot däggdjur, vilket gör den relevant för utveckling av nya läkemedel och farmakologiska verktyg.

– Vi såg också att nemertid alfa-1 avskräcker gröna persikobladlöss från att äta, vilket kan göra det till ett effektivt verktyg att skydda växter mot skadedjur. I ytterligare en studie blandade vi nemertid alfa-1 i blod som vi tillgängliggjorde för två myggarter som sprider bland annat zikavirus och malariaparasiter. Då myggorna intog blodet drabbades de av snabb förlamning och dog inom ett dygn, en verkan som gör peptiden till ett intressant spår i kampen mot ett flertal insektsburna sjukdomar, konstaterar Quentin Laborde.

Avhandlingens slutsatser öppnar flera intressanta spår för fortsatt forskning. Hit hör att nemertid alfa-1 bedöms vara ofarlig för människor med svag toxicitet på mänskliga celler och möjlig att lagra under längre tid. Ulf Göransson, Professor i Farmakognosi, påtalar bland annat möjligheten att modifiera peptiden i syfte att påverka dess funktioner i människokroppen, vilket i sin tur kan innebära en katalysator i utveckling av nya läkemedel mot exempelvis epilepsi och smärttillstånd.

– Peptiderna i fokus Quentins för arbete tillhör de mest toxiska ämnen vi studerat och nu fortsätter vi resan inom ramarna för Biodiversity2Drugs, där vi i samarbete med forskare i 13 europeiska länder ska kartlägga möjligheterna att använda nemertid alfa-1 i olika organismer. Att dessutom närmare 95 procent av alla nemertinarter återstår att utforska sett till giftinnehåll, ställer oss inför en mycket intressant framtid, säger Ulf Göransson.

Fakta

  • Quentin Laborde försvarade sin avhandling fredag 6 december, kl. 13.15 på BMC, sal A1:111a
  • Handledare är Håkan Andersson, Ulf Göransson och Erik Jacobsson, Institutionen för Farmaceutisk biovetenskap
  • Opponent vid disputationen var Alesia Tietze, Göteborgs universitet

Kontakt

Quentin Laborde, doktorand
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Quentin.Laborde@uu.se

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Stefan Verheyen

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin