Läkemedelsexperter ser positivt på framtida virusbekämpning
– Mycket talar för att vi i framtiden kan bekämpa angripande virus betydligt snabbare än idag, säger Anders Hallberg, läkemedelskemist vid Uppsala universitet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och dess expertgrupp som i en ny rapport sammanfattar kunskapsläget kring covid-19.
(Bild borttagen) Anders Hallberg, professor em. i läkemedelskemi, Farmaceutiska fakulteten
Den farmakologiska verktygslådan mot covid-19 är fortsatt begränsad, men omfattande insatser i syfte att utveckla nya läkemedel mot coronavirus, gör att prognosen för framtida, effektiva behandlingar ser lovande ut, fastlår Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp i en aktuell rapport som sammanfattar kunskapsläget kring covid-19 och viruset SARS-Cov-2.
– Vi har följt och analyserat vetenskaplig litteratur av hög relevans och kvalitet, och redovisar i vår rapport slutsatser, lärdomar och rekommendationer inför kommande pandemier. I det fält jag främst varit engagerad: Dagens och morgondagens läkemedel, är min uppfattning att vi – utöver den snabba och framgångsrika utvecklingen av vaccin mot covid-19 – kan förvänta påtagliga framsteg och flera nya effektiva läkemedel redan inom en inte alltför avlägsen framtid, säger Anders Hallberg, professor em. i läkemedelskemi vid Farmaceutiska fakulteten
Expertgruppen inordnar i sin rapport de terapeutiska angreppssätten i fyra kategorier: Att med antivirala medel hindra att viruset förökar sig. Att via anti-inflammatoriska medel och immunmodulatorer hjälpa immunförsvaret att bekämpa viruset eller stoppa farlig överreaktivitet. Att med antikoagulerande läkemedel förhindra blodproppar, samt att via antibiotika motverka sekundära infektioner.
– För att effektivt kunna möta virusinfektioner som covid-19 krävs inte bara vaccin. Vi behöver också nya, effektivare antivirala läkemedel. Sådana läkemedel har stor potential under sjukdomens tidiga faser då viruset alltjämt replikerar sig aktivt. Under pandemin har remdesivir (Veklury) – som utvecklats mot ebolavirus – varit godkänt för användning i EU, men har nyligen konstaterats ha ett mycket begränsat kliniskt värde, säger Anders Hallberg.
(Bild borttagen) De huvudsakliga faserna av covid-19. Inkubationsperioden, som startar vid Exponeringstidpunkten (TE), fas med Detekterbar VirusProduktion (TDVP), Symptomatisk fas (TS), Tidig Inflammatorisk fas (TTI), Sekundär Inflammatorisk fas (TSI), HyperInflammatorisk fas (THI) samt en Postakut fas (TP) som kan leda till kroniskt covid-19-syndrom (post-COVID). (Bild: KVA, Vad kan vi lära av pandemin? Kunskapsöversikter, sid. 98)
Sedan två år pågår hundratals kliniska prövningar av olika läkemedel i syfte att fastställa deras effekt mot covid-19. En absolut majoritet av dessa är utvecklade för behandling av andra sjukdomar, men förhållandevis många visar positiva resultat även mot SARS-Cov-2. I denna kategori hittar vi molnupiravir (Lagevrio), ett läkemedel som är skräddarsytt mot alfavirusinfektioner men i Storbritannien redan används vid måttliga och milda fall av covid-19.
– Den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har i dagarna utfärdat nödgodkännande för både molnupiravir och Paxlovid, en kombination av proteashämmaren nirmatrelvir och ritonavir, som på helt skilda sätt hämmar virusförökning. Att dessa, till skillnad från remdesivir, tas i tablettform är också en stor fördel, säger Anders Hallberg som välkomnar EMA:s beslut men konstaterar att säkerhet och biverkningar måste utvärderas ytterligare innan medlen kan godkännas definitivt.
Utöver EMA:s beslut listade EU-kommissionen nyligen tio potentiella läkemedel som särskilt intressanta och angelägna att granska i detalj, vilka vid ett godkännande blir tillgängliga i Europa. Bland dessa tio återfinns antivirala läkemedel, men också bland annat immunomodulerande läkemedel för behandling av patienter med svår covid-19 och en ny antikropp riktad mot en bevarad epitop av spikeproteinet.
– Att ta fram ett helt nytt läkemedel har hittills tagit upp till 15 år i anspråk. Nu ser vi redan hur ett stort antal substanser är i utveckling i syfte att förbättra terapin vid infektion orsakad av coronavirus. Lägg därtill vår snabbt accelererande kunskap att på molekylär nivå relativt träffsäkert skräddarsy läkemedel, så talar mycket för att vi i framtiden avsevärt snabbare än i dag kan adressera och bekämpa de nya virus och virusvarianter som förväntas drabba oss, säger Anders Hallberg.
FAKTA
- Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 bildades hösten 2020.
- Gruppens åtta medlemmar är antingen ledamöter av Kungl. Vetenskapsakademien eller andra framstående professorer inom området:
- STAFFAN NORMARK, ordf. Karolinska Institutet
- ANDERS HALLBERG, Uppsala universitet (universitetets tidigare rektor)
- ARI HELENIUS, Swiss Federal Institute of Technology
- JAN HOLMGREN, Göteborgs universitet
- GUNILLA KARLSSON HEDESTAM, Karolinska Institutet
- ANNIKA LINDE, Karolinska Institutet
- MARIA MASUCCI, Karolinska Institutet
- JAN NILSSON, Lunds universitet
- Expertgruppen har haft som uppgift att inventera kunskapsläget om viruset SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19, samt att belysa vilka lärdomar det går att dra om bland annat smittskydd.
- Sedan tidigare har gruppen publicerat sex delrapporter. Vad kan vi lära av pandemin? är gruppens slutrapport.
MER INFORMATION
- Kunskapsöversikter: Vad kan vi lära av pandemin?
- Vad kan vi lära av pandemin? Sammanfattning & rekommendationer
- Forskning inom läkemedelskemi vid Uppsala universitet
KONTAKT
(Bild borttagen) Anders Hallberg, Professor em.
Farmaceutiska fakulteten
anders.hallberg@ilk.uu.se
text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt