Modifierade peptider potentiella vapen mot prostatacancer och Alzheimers sjukdom

Ett århundrade efter att forskare först lyckades isolera insulin och använda det i behandling av diabetes spelar peptider en alltmer central roll i den moderna farmacin: Flera peptidbaserade läkemedel – bland dem Ozempic – väcker stor uppmärksamhet och en rad kandidater befinner sig i kliniska studier. Nya viktiga dörrar väntar på att öppnas och i en aktuell avhandling vid Uppsala universitet presenterar Esther Olaniran Håkansson resultat som tillför värdefull kunskap i utvecklingen av framtida behandlingar av prostatacancer och Alzheimers sjukdom.

– Att peptider generellt har hög specificitet, låg toxicitet och förmåga att interagera med kroppsegna system gör dem till perfekta byggstenar för nya läkemedel. Samtidigt kvarstår flera vetenskapliga utmaningar. Bland annat behöver vi metoder att modifiera deras struktur i syfte att öka deras biotillgänglighet och se till att de bryts ned vid rätt tidpunkt. I vår forskning har vi nått resultat med potential att bana väg för fortsatta framsteg, säger Esther Olaniran Håkansson, doktorand vid Institutionen för läkemedelskemi.

I en delstudie med ena benet i Theranostics – ett fält där radioaktivt märkta molekyler möjliggör kombinerad diagnos och behandling – sätter Esther Olaniran Håkansson fokus på GRPR, en receptor som överuttrycks vid prostatacancer. Genom att ändra strukturen i RM26, en peptid designad för att binda till GRPR, har teamet uppnått såväl tydligare avbildning som ökad cirkulationstid i blodet.

– Trots intensiv forskning förblir tidig diagnos och behandling av prostatacancer en utmaning för vården. Teranostics öppnar för att upptäcka redan de minsta tumörcellerna och därefter följa hur enskilda patienter svarar på behandling. Genom att binda RM26 vid blodproteinet Albumin har vi förlängt dess halveringstid samtidigt som vi utvecklat en metod att skapa tydligare kontrast i PET-kamera. Mycket arbete kvarstår, men vi hoppas att resultaten på sikt ska bidra till mer effektiv vård.

I takt med att den globala medellivslängden ökar blir även de neurodegenerativa sjukdomarna allt vanligare och utgör för närvarande den snabbast växande dödsorsaken. Redan idag beräknas över 55 miljoner människor leva med Alzheimers sjukdom, och i sökandet efter metoder att stärka våra kognitiva förmågor som inlärning och minne har Esther Olaniran Håkansson modifierat strukturerna i den peptidliknande molekylen HA08.

– Vi arbetar med fokus på att hämma enzymet IRAP, vilket i sin tur kan generera nervcellstillväxt och kognitionsförbättring. Här är HA08 redan flitigt använd, men vi är övertygade om att den rymmer ytterligare potential och har provat att utveckla tolv variationer av molekylen. Våra resultat visar att det är fullt möjligt att förbättra dess egenskaper liksom att varje försök ger kunskap som förhoppningsvis tar oss närmare nya effektiva läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Fredag 12 september försvarar Esther Olaniran Håkansson sin avhandling Novel Synthetic Strategies for the Development of Peptides and Peptidomimetics in Alzheimer's Disease and Prostate Cancer. Tio år har gått sedan hon först skrev in sig vid Uppsala universitets Apotekarprogram, och direkt efter disputation tar hon nästa steg i karriären till en position inom Försvarsmakten.

– Jag har haft fantastiska år vid Farmaceutiska fakulteten och är oerhört tacksam mot min handledare Luke Odell för möjligheten att utvecklas i en miljö så präglad av vetenskaplig generositet och hjälpsamhet. Nu lämnar jag Biomedicinskt Centrum med kunskap och vänner för livet, och jag kan inte tänka mig en bättre plats att börja min professionella resa.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Ottilia Andersson m fl