Teoretisk retorik

Beskrivning

Den moderna retorikvetenskapen begränsar sig inte till att blott undersöka språkets roll i politik, kultur och samhälle, utan inbegriper även studiet av språkliga praktikers möjlighetsvillkor och betingelser – såväl historiska som teknologiska. Under det senaste decenniet har en skolbildning tagit form vid institutionen som särskilt fokuserat på de teoretiska problem som kommunikativa praktiker och teknologier ger upphov till. Forskargruppen för teoretisk retorik utgör en samlingsplats för diskussionen av dessa problemställningar.

Retorisk kommunikation kan i korthet beskrivas som en praktik där avsändaren försöker påverka mottagaren genom att utforma sitt budskap så att det harmoniserar med mottagarens värderingar, självförståelse och försanthållanden. Denna till synes enkla praktik aktualiserar fler frågor än vad som är uppenbart vid första anblick. Till exempel: Hur etableras och naturaliseras de försanthållanden hos publiken som talaren behöver förhålla sig till? Vilken roll spelar ideologier, kommunikationsteknologier och materiella omständigheter för hur vi förstår oss själva? Är språket ett verktyg vi använder för att uppnå syften, eller pekar språket på förhand ut riktningen för våra värderingar och begär?

Frågor som dessa har lett forskare vid institutionen till fördjupat engagemang i problemområden som retorisk teori delar med bland annat kunskapsteori, lingvistik, idéhistoria, antropologi, politisk teori, ideologikritik, psykoanalys och kritisk teori.

Exempel på ämnen som undersöks är retoriska perspektiv på människans och kunskapens villkor; hur social mening skapas och omformas; hur ideologier påverkar föresåelsen av begrepp som våld eller frihet, eller påverkar socialapraktiker från diplomati till memekultur; hur tidslighet i sig har en retorisk potential; hur politiska identiteter tar form, och hur överstatliga såväl som subkulturella praktiker för identitetsskapande ser ut, med mera.