Salla Aldrin Salskov: "Kritik, postkritik och epistemiska vanor i feministisk teori och queerteori"

Metod i litteraturvetenskap och retorik?

Under de senaste decennierna har frågor om metod fokuserats på ett nytt sätt i humanistisk vetenskap (se exempelvis antologin Retorik og metode från 2020, som bland annat innehåller bidrag av forskare från vår egen institution). Hur ser vi - och hur kan och vill vi se - på metod inom våra discipliner idag? Hur lär man ut metod till studenterna? Behöver man alltid ha en metod för att det ska bli god vetenskap?  Vilka metoder använder vi egentligen och varför? När och hur blir frågan om kvalitativ kontra kvantitativ metod viktig? Vad sker det för intressant metodutveckling just nu? Hur beskriver och motiverar vi våra metodologiska överväganden och val? Vad kan vi lära oss gällande metod från andra ämnen och discipliner och våra egna ämnens historia? Under läsåret 2022-2023 anordnar litteraturvetenskapliga institutionen därför en serie seminarier om metodens roll i de humanistiska vetenskaperna, särskilt retorik och litteraturvetenskap. Dessa ges inom ramen för de högre seminarierna i retorik och litteraturvetenskap.

Salla Aldrin Salskov: "Kritik, postkritik och epistemiska vanor i feministisk teori och queerteori"

Salla Aldrin Salskov är filosof och genusvetare verksam vid Åbo Akademi och Helsingfors unoversitet. Hon disputerade 22 september 2022 på avhandlingen Struggling with the Personal: On Epistemic Habits in Queer and Feminist Theory.

Hon beskriver sin presentation påseminariet så här:

”Debatten om kritik och postkritik har väckt frågor om vad kritiskt tänkande betyder som en metodologi. I min presentation diskuterar jag intellektuella tendenser inom queer och feministisk teori genom begreppet epistemiska vanor. Begreppet syftar på teoretiska och metodologiska utgångspunkter inom genusforskningen sedan 1990-talet, frågor som dryftas genom en diskussion av Eve Kosofsky Sedgwicks (2003) essä om paranoid och reparativ läsning, och Toril Mois (1999) begrepp teoreticism, i relation till Ludwig Wittgensteins filosofi (1953) där skepticismen ses som en existentiell-intellektuell svårighet och frestelse, inneboende i filosofin. I analysen av epistemiska vanor granskas olika förväntningar på hur genusvetenskapen skall förstås som en kritisk vetenskapsdisciplin, vilken konsekvens epistemiska vanor har för fältets metodologi samt vad det innebär att tänka filosofiskt kring självreflexivitet och kritik.”

Den som vill ha textunderlag inför seminariet (ej nödvändigt) kan få det från och med en vecka innan seminariet genom att man mejla: Ingeborg.Lofgren@littvet.uu.se

Postseminarium på lokal följer.

Ordf. Löfgren