Forskning i tyska

Modern språkvetenskap

I profilområdet modern språkvetenskap forskar vi såväl om språksystemets struktur som på sambanden mellan språk och mänskliga relationer, emotioner och interaktioner. Vi forskar vidare om populism, språkinlärning och bedömning av elevtexter i tyska.

Forskningen på det samtida språket sker i huvudsak ur system- och kognitionslingvistiskt, diskurs- och kulturanalytiskt perspektiv. Undersökningar baseras i huvudsak på det skrivna språket i olika medier och sammanhang. Forskningsfrågorna handlar om konjunktivens utveckling, diskursiva förändringar i ett samhällsklimat, textens betydelse och inverkan på interaktionen och relationen mellan människor, flerspråkighetens betydelse för språkinlärning och aspekter av validitet i bedömningen av elevtexter.

Historisk språkforskning

Den historiska språkforskningen spänner över texter från medellågtyskan och nyhögtyskan fram till 1800-talet. Forskningsfrågor berör här det morfologisk-syntaktiska området men också texternas informations- och argumentationsstruktur. Även frågor kring språkets roll inom kunskaps- och kulturtransfer behandlas.

Profilområdet språk- och kulturhistorisk samt filologisk forskning har en lång tradition inom ämnet tyska och bygger på kulturella och språkliga samband mellan de tyskspråkiga kulturområdena och Sverige. Vid institutionen forskas det såväl om medellågtysk historisk syntax och om ortografihistoria i tidig nyhögtyska som på tyska språkets ställning i 1600-talets Sverige, om retorik, om språklig interaktion under förmodern tid samt muntlighet och skriftlighet under tidiga språkskeden.

Litteraturvetenskap

Forskning inom litteraturvetenskap handlar framför allt om tysk efterkrigs- och nutidslitteratur. Av särskilt intresse är frågor som berör sambandet mellan litteratur, kultur och samhälle till exempel i DDR och det återförenade Tyskland, men även frågor om inter- respektive transkulturella fenomen. Fokus ligger bland annat på självbiografiskt skrivande, på litterära gränsöverskridanden, på litterär produktion och reception, på reselitteratur samt på litteraturteori, intertextualitetsteori och narratologi. Av särskilt intresse är miljö- och hållbarhetsfrågor.

Kulturkunskapens didaktik

Forskningen om kulturkunskapens didaktik sker främst inom ramen för nätverket Landeskunde Nord, som koordineras i Uppsala. Ett av målen är att utveckla nya koncept för undervisningen i Realia/Kulturkunskap som ofta är diskursorienterade. Nätverket har blivit ett etablerad forum för ämnesdidaktisk forskning och pedagogiskt utbyte.

Aktuell forskning

• Sebastian Cöllen: ”Att säga det outsägliga. En kognitionslingvistisk analys av metaforikens funktion i Mechthild von Magdeburgs mystika verk”
• Michael Prinz: HiVoKo, Historisches Vorlesungskorpus/Historisk föreläsningskorpus (på tyska)
• Michael Prinz & Julia Sjöberg: “Offentlig tyska” i Sveriges tidigmoderna språklandskap

Doktorander

• Simon Bergqvist gör en korpusbaserad studie av hur konjunktiv används i talad samtidstyska
• Anders Gustafsson undersöker finala bisatser och finala infinitiver i medellågtyskan.
• Corinne Imboden Hedlund undersöker geografiska variationsfenomen i det tyska språket i samband med tyskundervisning i svensk skola.
  
• Petra Johansson Pirholt undersöker västtyska terroristers självbiografiska framställningar (1988-2005), med fokus på begrepp som familj och föräldraskap.
• Jesse Juopperi gör en komparativ analys av våldsskildringar i utvalda tyskspråkiga högerpopulistiska och mainstream-orienterade dagstidningar och webbkällor.
• Dominik Maier studerar kontextuell kunskap och dess betydelse i språklärandet
• Julia Sjöberg studerar icke-normativa syntaktiska strukturer i språkbruket av andraspråkstalare av tyska och förstaspråkstalarens språkattityd emot dessa strukturer.