Årets vinnare av uppsatsstipendiet från Ingemar Carlssons minnesfond

Årets stipendiater är:

Anastasiya Afanaseva och Joakim Eriksson för uppsatsen "Fake News - Kan korrekt information motverka lögner?".

Juryns motivation:

I en unik uppsats, med förankring i akademisk litteratur, undersöker Anastasiya och Joakim hur tvivelaktig information, så kallad "Fake News", påverkar åsikter hos individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller motsägande information fran säkra källor. Analysen baseras på empiriska observationer från ett experiment, som forfattarna själva har planerat och utfört på imponerande satt. Detta arbete visar på en djup forståelse för samspelet mellan experimentell design och analys samt en innovationsformåga passande för framtida forskning. I allmänhet är uppsatsen välarbetad, trovärdig och intressant och svarar på en viktig fråga inom ett modernt och växande ä,ne inom nationalekonomisk forskning.

René Karadakic för uppsatsen "Unemployment benefit generosity in a life-cycle model with endogenous job-search effort".

Juryns motivation:

Renés uppsats är ett imponerande exempel på hur ekonomiska modeller kan användas för att svara på frågor om verkligheten. Arbetet är baserat på en livscykelmodell, som används för att analysera effekten av en reform på arbetslöshetsförsäkringssystemet i Österrike. Presentation av modellen ar precis, tydlig och relevant, något som visar på Renés goda forståelse för ekonomisk teori. Den efterföljande kalibreringen och simulationen är ambitiös, och ett bra fundament för framtida forskningsprojekt. I allmänhet är uppsatsen välskriven, intressant, och en obestridlig indikation för Renés potential inom nationalekonomi.

Hanna Riese och Rebecca Vitri för uppsatsen "Born in the wake of disaster".

Juryns motivation:

I deras uppsats, som är ett utomordentligt exempel på hur ekonomisk teori kan utvärderas med hjälp av ekonometriska metoder, analyserar Hanna och Rebecca effekten av naturkatastrofer på fertilitetsgraden i Indonesien. Uppsatsen är rakt igenom välskriven och intressant, och visar på författamas förmåga att utveckla existerande forskning i nya riktningar på ett sätt som är unikt hos de uppsatser vi har haft i beaktning. Deras presentation av den ekonomiska teorin om fertilitetsbeslut är tydlig, exakt och mogen, och den efterföljande empiriska analysen är noggrann och imponerande utförd. I allmanhet är det tydligt att Hanna och Rebecca har god kontroll över den ekonometriska verktygslådan och har uppvisat en särskild fallenhet för nationalekonomi.