TOP PUBLICATION: Understanding How Low Levels of Lead Exposure Affects Children's Life Trajectories, Journal of Political Economy

Artikeln undersöker effekten av utfasning av blybensin på barns utveckling upp till arbetsför ålder. Utfasningen är en av de första stora miljöpolitiska åtgärderna som genomförts för att begränsa människors exponering för farliga föroreningar.

Att analysera effekterna av denna politik i Sverige är intressant av två viktiga skäl:

För det första är tröskelnivåerna för barn som växte upp i Sverige under 1970- och 80-talet relevanta i dag då en hög andel av barn i utvecklingsländer har koncentrationer av bly i blodet som liknar de nivåer vi finner kan vara skadliga. I vissa länder är andelen barn med förhöjda nivåer så hög som 70 procent.

För det andra finns det en unik möjlighet i Sverige att följa ett stort antal barn över tid tack vare den registerdata som finns tillgänglig för forskare i Sverige. Registerdata möjliggör en omfattande analys av effekterna av tidig blyexponering på en rad faktorer under barnens första 30 år i livet.

Forskningsresultateten visar att blyexponering på nivåer som fortfarande är vanliga på global skala påverkar barns utveckling. Resultaten visar också att utfasningen av blybensin förbättrade barns icke-kognitiva färdigheter avsevärt, ökade sannolikheten för att genomföra gymnasieskolan och minskade risken för att dömas för brott senare i livet. Vad gäller inkomster så var skillnaderna i genomsnittliga blynivåer för barn födda 1972 respektive 1985, dvs strax före och strax efter att de stora reformerna hade genomförts, sådana att man kan se höjda löner på cirka 5%, som följd av en ökning av fullföljda gymnasieutbildningar beroende på blyexponering.

Vad kan politiker lära sig av den här forskningen?

Forskningsresultaten bidrar till en växande litteratur som visar att interventioner och politiska åtgärder som påverkar förhållanden i barndomen kan ha stor inverkan på barnens långsiktiga resultat. Avvägningar vad gäller kapitaleffektivitet som försvårar många politiska beslut, t.ex. skattepolitik eller välfärdspolitik kan undvikas genom att rikta resurser till missgynnade barn tidigt i livet. Dessa tidiga investeringar har potential att påverka kognitiv och icke-kognitiv kompetensutveckling, vilket är viktigt inte bara för varje individ men också för skolgång och arbetsmarknad.

Forskningen visar att låga nivåer av blyexponering främst verkar påverka icke-kognitiva färdigheter på längre sikt så som samvetsgrannhet, grit (att hålla fast vid mål och inte ge upp), social mognad osv. Det betyder att insatser som försöker förbättra livet för barn som utsätts för låga blynivåer troligen kommer att vara mest framgångsrika om de riktar sig till dessa icke-kognitiva färdigheter snarare än de rent kognitiva färdigheterna som tänkande, kunskap, minne etc.

Vad kan allmänheten lära sig av artikeln?

De två olyckorna i Flint, Michigan och efter branden i Notre Dame, Paris, är två senare exempel på händelser där det finns en oro över att barn utsätts för bly. Med tanke på de relativt låga exponeringsnivåer som barn upplever i de drabbade områdena jämfört med t.ex. vad barn vanligtvis upplevde i början av 1970-talet, så är frågan hur orolig man egentligen borde vara?

Ett av artikelns viktigaste fynd är att effekterna av blyexponering verkar vara icke-linjära, vilket indikerar att exponering på den lägsta nivån inte påverkar humankapital eller kriminalitet i någon större utsträckning. Förekomsten av sådana trösklar är av avgörande intresse för föräldrar och beslutsfattare. Det krävs dock ytterligare forskning från andra miljöer och populationer för att bekräfta förekomsten av trösklarna vi dokumenterar.

Hans Grönqvist och hans medförfattare kommer att fortsätta forskningsprojektet för att undersöka vilka tidiga interventioner som är särskilt effektiva för att förbättra barns utveckling och ge mer jämlika utvecklingsmöjligheter.