Forskare tilldelas 1,5 miljoner från Skandia

Under 1990-talet och 2000-talets första decennium reformerades såväl det allmänna pensionssystemet som de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Sverige ligger därmed i ett internationellt perspektiv långt fram i arbetet med att skapa finansiellt robusta allmänna pensionssystem och även i övergången från förmånsbestämda till premiebestämda tjänstepensioner. Infasningen av nya system tar dock flera decennier och många effekter och utfall är fortfarande okända. 

- Sverige sticker ut internationellt när det kommer till hushållens totala sparande som andel av inkomsten, som har ökat markant sedan millennieskiftet. Samtidigt är Sverige unikt i termer av de stora reformer som gjorts i pensionssystemen. Därför blev det naturligt för oss att fråga till vilken grad de svenska pensionsreformerna har bidragit till ökningen av hushållens sparkvot, säger Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Skandias anknutna stiftelser har huvudsakligen som ambition att bidra till allmännyttig forskning inom ekonomi, långsiktigt sparande, arbetslivsrelaterad hälsa samt utvecklingen av en hållbar finansmarknad.

- Det ska bli mycket intressant att följa forskningsteamet och vad man kommer fram till. Jag hoppas att resultatet ska ge oss i branschen, politiker såväl som allmänheten viktiga insikter om vårt pensionssystem, säger Mattias Munter, pensionsekonom och ansvarig för samhällskontakter på Skandia.

- Genom att studera dessa frågor kan forskningen bidra till förståelsen av hur olika förändringar i pensionssystemet påverkar hushållens sparbeslut. En åldrande befolkning skapar tryck på att förändra pensionssystemen i många länder så det finns också ett internationellt intresse av att förstå hur den här typen av reformer påverkar hushållen, avslutar Maria Sandström.