Avhandlingen behandlar samtida urbana utmaningar i en svensk kontext. I fyra artiklar utforskar Gabriella teman som ojämlikhet i boendet, gentrifiering och boendesegregation.

I den första artikeln undersöks hur byggandet av nya bostäder påverkar bostadsfördelningen mellan olika inkomstgrupper. Medan det främst är höginkomsttagare som flyttar in i nya bostäder, är låginkomsttagare väl representerade bland inflyttare till lediga bostäder. I takt med att bostäderna åldras blir de mer tillgängliga för individer med lägre inkomster; det tar cirka 30 år för nya bostäder att nå en jämn inkomstfördelning.

Artikeln visar att i kommuner med högre byggtakt får alla inkomstgrupper bättre tillgång till nyare bostäder och bostadsyta. Slutsatsen blir att nya bostäder, även de som initialt främst bebos av höginkomsttagare, leder till en omflyttning i bostadsbeståndet som även gynnar låginkomsttagare.

Den andra artikeln fokuserar på om huruvida storskaligt bostadsbyggande kan vitalisera fattiga stadsdelar. Resultaten visar att nya stora projekt med bostadsrätter till marknadspris inte bara leder till en ökning av den genomsnittliga inkomsten med 15 procent i den fattigaste kvartilen av grannskapen, utan att den genomsnittliga inkomsten också stiger med 10 procent i redan befintliga bostäder. Inkomstökningen i befintliga bostäder tyder på en ökning av områdets attraktivitet. Eftersom nya bostäder inte bara ökar bostadsutbudet utan också kan påverka till exempel stadsdelens bekvämligheter är effekten på bostadspriserna tvetydig.

I den tredje artikeln utvidgas analysen av effekterna av nya bostäder genom att undersöka effekterna på bostadspriserna i stadsdelen. Resultaten visar på en prisökning i låginkomstområden och en minskning i höginkomstområden, vilket möjligen kan hänföras till den föreslagna förtätningen.

I den fjärde artikeln undersöker Gabriella skolors effekter på bostadsområden genom att studera skolnedläggningar. Med hjälp av geokodade svenska mikrodata för hela befolkningen har hon funnit att skolnedläggningar minskar andelen höginkomsttagare, främst bland personer med barn. Denna effekt är mer uttalad i stadsområden, medan landsbygdsområden avfolkas. Dessa effekter ligger i linje med redan befintliga trender, vilket tyder på att skolnedläggningar ökar boendesegregation och avfolkning av landsbygd.

Opponent:

Associate Professor Tuukka Saarimaa, Associate Professor, Aalto University

Betygskommitté:

Helena Svaleryd, Professor, Uppsala University

Per Adman, Associate Professor, Uppsala University

Peter Nilsson, Professor, Stockholm University

Handledare:

Associate Professor Che-Yuan Liang, Institute for Housing and Urban Research, Uppsala University

Professor Matz Dahlberg, Institute for Housing and Urban Research and Department of Economics, Uppsala University