UIL-forskare får anslag från Handelsbanken

Mounir Karadja, Olle Hammar, Akib Khan och Svante Strömberg är forskarna bakom projektet vars tema är att undersöka hur civilsamhället på olika sätt arbetar för att integrera utlandsfödda.

Mounir Karadja, som leder projektet, menar att det behövs mer forskning inom området.

– Det finns många initiativ på olika orter för att försöka få utlandsfödda att komma in i samhället, exempelvis språkprogram, språkkaféer och olika sportföreningar. Och många får stöd från det offentliga. Det vi vill undersöka är hur effektiva initiativen är för att generera integration.

Projektet består av tre studier. I den första studien, som sker i samarbete med UNHCR, tänker forskarna använda en enkätundersökning för att utvärdera individuellt flyktingstöd. Programmet har funnits länge internationellt och går ut på att en utlandsfödd matchas ihop med en familj.

– Tanken är sedan att bygga upp en relation där den utlandsfödda kan få hjälp med olika praktiska saker i vardagen. Det kan vara alltifrån att ta kontakt med myndigheter, till att få låna en bil eller kanske köpa något på nätet, säger Mounir Karadja.

I den andra studien ska forskarna undersöka en ideell förening som erbjuder arbetsmarknadsträning till utlandsfödda kvinnor. Efter fem utbildningstillfällen matchas deltagarna ihop med en mentor som ska hjälpa dem att hitta ett matchande jobb.

I den tredje studien ligger fokus på hur de ukrainska flyktingarna som kom till Sverige under invasionen har integrerats på arbetsmarknaden efter att ha deltagit i arbetsmarknadsorienterade kurser anordnade av civilsamhället. Till sin hjälp tänker forskarna använda sig av data från Europeiska Socialfonden (ESF), som samlar information på vilka individer som har deltagit i dessa kurser. Detta kombineras med data från bland annat Skatteverket över sysselsättning och inkomster.

Vad hoppas ni finna genom dessa studier?

– Vi hoppas att initiativen har en effekt så att folk kommer in på arbetsmarknaden. Sedan skulle det vara intressant att veta om den privata dimensionen kan göra något som är annorlunda jämfört med när statliga aktörer ligger bakom. Det ligger mycket engagemang bakom civilsamhällets organisationer. Vilken effekt får detta på målgruppen? Är den här typen av initiativ ekonomiskt fördelaktiga att finansiera från statens sida?

Projektet ”Civil Society and Immigrant Integration” kommer att pågå i tre år.