Kristina Karlsson disputerade den 18 september

Om avhandlingen

Kristina Karlssons avhandling, Essays on Labor Economics, Household Savings, and Pension Reforms, undersöker hur pensionsreformer påverkar människors sparande- och arbetsbeslut samt hur individuella skillnader formar ekonomiska utfall.

De första artikeln studerar en svensk pensionsreform som minskade den offentliga pensionsförmögenheten för individer nära pensionsåldern. Resultaten visar inga övergripande effekter på privat sparande, däremot visar resultaten att arbetsutbudet ökade då många valde att arbeta längre där den största effekten observeras vid 63-64 års ålder.

Den andra artikeln analyserar en reform som förändrade tjänstepensionerna från förmånsbestämda till premiebestämda för yngre arbetstagare. Resultaten visar att reformen innebar en minskning av tjänstepensionsförmögenheten när en förväntad avkastning antas. Om man i stället antar en avkastning baserad på faktisk avkastning innebar reformen en ökning av tjänstepensionsförmögenheten. Sammantaget visar resultaten på begränsade effekter på privat sparande.

Den tredje artikeln undersöker hur kognitiv förmåga påverkar avkastningen på arbets- och kapitalmarknaderna. Studien visar att högre kognitiv förmåga ökar kapitalinkomster nästan dubbelt så mycket som arbetsinkomster. Resultaten antyder att kognitiv förmåga påverkar både investeringsresultat och sparbeteende, och lyfter fram skillnader i kapitalavkastning kopplade till förmåga som en underskattad drivkraft bakom förmögenhetsojämlikhet.

Om disputationen

Opponent vid disputationen var Professor Mårten Palme från Stockholms universitet. Betygskommittén bestod av Axel Cronert från Uppsala universitet, Åsa Hansson från Lunds universitet och Mikael Elinder från Uppsala universitet. Handledare var Spencer Bastani, Daniel Waldenström och Mikael Bask.