Fyra nya NEK-professorer installerade

Den röda tråden i Mikael Elinders forskning är frågan om i vilken utsträckning människor agerar i egenintresse respektive drivs av omsorg om andra. Han har exempelvis studerat i vilken omfattning egenintresse styr hur människor röstar i politiska val, om devisen "kvinnor och barn först" efterlevs vid fartygskatastrofer, eller vilka som väljer att minska sin elanvändning även när elen är gratis. Han har även undersökt varför somliga lämnar efter sig stora arv och varför få testamenterar något till välgörenhet.

– I några sammanhang har egenintresset varit den drivkraft som bäst förklarar observerade beteenden, medan det omvända har gällt i andra situationer. Förhoppningsvis kommer fler studier att ge bättre kunskap om orsakerna härtill och varför vissa tycks agera mer osjälviskt än andra, säger Mikael Elinder.

Niklas Bengtsson återkommer i sin forskning till teman kring det civila samhällets roll i ekonomin och frågor där aktörer verkar i gränslandet mellan stat och marknad. Hit hör till exempel biståndsorganisationer och religiösa samfund. En central fråga har varit hur ekonomiska drivkrafter samspelar med ideella värderingar och hur detta påverkar beslut och beteenden.

På senare tid har hans forskning riktat sig mer mot universitetsfrågor, så som hur studenternas åsikter i ekonomiska, sociala och politiska frågor formas under deras tid inom högre utbildning.

– Min forskning har i grunden ett starkt empiriskt fokus. En metod jag ofta använder är fältexperiment, det vill säga experiment i verkliga miljöer, för att kunna säga något säkert om vad som orsakar vad, utan att göra avkall på relevansen i sammanhanget, säger Niklas Bengtsson.

Den ökande internationella migrationen har gjort att en stor del av befolkningen i Sverige och andra länder har bakgrund i olika delar av världen. Olof Åslunds forskning handlar om ekonomisk och social integration, politiska beslut, ekonomiska förhållanden och andra faktorer påverkar människor och samhällen.

Etablering på arbetsmarknaden spelar stor roll för individer och familjer men också för offentliga finanser och ekonomin i stort. Genom omfattande registerdata har han studerat betydelsen av språkkunskaper, utbildning och arbetsmarknadspolitik.

– Människor med liknande bakgrund bor och arbetar ofta tillsammans. Segregationen beror delvis på förutsättningar och resurser, men också på att de förlitar sig på kontakter. På kort sikt kan detta öka chansen till arbete. De mest avgörande faktorerna är dock de övergripande ekonomiska förutsättningarna, snarare än ursprung, säger Olof Åslund.

Che-Yuan Liang forskar om hur bostadspolitik påverkar människors beteenden, boendemönster och levnadsstandard. I fokus står frågor om nybyggnation, bolåneregler, bostadsbidrag och hur den fysiska utformningen av bostäder och områden formar stadens utveckling. Han studerar bland annat insatser i utsatta områden och intresserar sig för frågor som: Kan segregation “byggas bort” genom nya attraktiva bostäder? Hur påverkar ekonomiskt stöd låginkomsttagares områdesval? Vilken roll spelar polisens listning av utsatta områden för arbetet mot segregation?

– Min ambition som forskare är att bidra med kunskap som kan vägleda beslutsfattare när städerna växer och boendekostnader, segregation och miljöutmaningar ökar, säger Che-Yuan Liang.