TID-kollokviet: Väinö Syrjälä

De flesta studier om språkliga landskap (linguistic landscape, LL) har intresserad sig för flerspråkiga, oftast urbana områden. Synligt språkbruk kan dock hittas även i stadens utkanter – och även i mindre uppenbart flerspråkiga kontexter kan meddelanden på skyltarna avslöja något om platsen och de människor som uppfattas röra sig där. Således kan de språkliga landskapen kopplas ihop med olika tolkningar av plats och ställe (t.ex. Lefebvres social spaces). Jag är dessutom intresserad av att testa huruvida begrepp som Ecos modelläsare går att applicera på språkliga landskap för att utläsa mer av de enspråkiga landskapen.

Jag kommer diskutera temat med exempel hämtade från några av mina pågående studier som fokuserar på olika mer avsides platser i Stockholmsområdet: dels Stockholms skärgård (Nämdö och Svartsö), dels naturreservat i södra Stockholm (Älvsjöskogen, Nackareservatet). Jag kommer bland annat lyfta följande frågor:

– Vems ställe reflekteras av skyltarna på skärgårdsöarna? Talar skyltarna till de bofasta eller till sommargästerna?

– Vem talar skyltarna i naturreservaten till? Hurdan bild av platserna och deras användare ges av det språkliga landskapet?