Högre seminarium: Morfologisk tolkning av suffixsekvensen -anlig- i isländska

Stavelsen ‑anleg- (fisl. -anlig-) är ett vanligt ordbildningselement i isländska. Den används vid bildning av verbaladjektiv och tillsvarande adverb. Betydelsen är i flesta fall ’ngt/ngn som går att/kan + verb-inf.’  och motsvarar där svenska suffix som -aktiv, -bar, -lig etc.: varanlegur ’varaktig’, réttlætanlegur ’försvarbar’, sjáanlegur ’synlig’. Det finns några förslag på förklaringar till hur detta ordbildningselement ska betraktas synkront, dvs. i modern isländska: En suffixsekvens, ett eget suffix eller en fogstavelse/fogljud + suffixet -leg. Det finns även olika förslag på hur stavelsen ska förklaras historiskt. Jag har, i samarbete med Þorsteinn G. Indriðason, Bergens universitet, och Margrét Jónsdóttir, Islands universitet, försökt utreda hur den ska tolkas och beskrivas, främst utifrån ett morfologiskt perspektiv.