Grammatikkollokvium. Mikael Tsiouris
- Datum: 21 mars 2023, kl. 15.15–17.00
- Plats: Engelska parken, 16-1059
- Typ: Seminarium
- Föreläsare: Mikael Tsiouris
- Arrangör: Institutionen för nordiska språk
- Kontaktperson: Ulla Stroh-Wollin
Mikael Tsiouris berättar om sitt doktorandprojekt om modala hjälpverb i älvdalskan under rubriken: Hur avgränsas verben? Om svårigheten att fastställa kriterier för att definiera de modala hjälpverben
Hur avgränsas verben? Om svårigheten att fastställa kriterier för att definiera de modala hjälpverben
De germanska modala hjälpverben brukar allmänt framhållas som grammatiska paradigm, kännetecknade av såväl morfosyntaktiska som semantiska drag (se t.ex. Mortelmans, Boye & van der Auwera 2009). Verben beskrivs morfosyntaktiskt utmärka sig genom att i huvudsak uppvisa följande två drag:
(i) preterito-presentisk böjning
(ii) verbkomplement i ren infinitiv
Semantiskt utmärkande för verben är att de beskrivs kunna uttrycka både epistemisk (se 1a) och icke-epistemisk (även kallad rotmodal) betydelse (se 1b):
(1) a. Bolsonaro kan ha orkestrerat stormningen av Brasiliens regeringskvarter
’Bolsonaro kanske orkestrerade stormningen av Brasiliens regeringskvarter’
b. Jag kan spela bouzouki
’Jag vet hur man spelar bouzouki’
Vid en närmare, tvärspråklig granskning av de germanska modala hjälpverben kan dock dessa utpekade drag inte ses som annat än generella. Flera undantag kan skönjas. Det kan till exempel nämnas att åtskilliga modala hjälpverb i de önordiska språken alltid följs av infinitivmärke (se Thráinsson 2007:422, Thráinsson et al. 2004:306).
I det här föredraget problematiserar jag dessa drag ytterligare genom att undersöka i vilken grad de kan tillämpas som kriterier för att avgränsa de modala hjälpverben i ostandardiserade germanska varieteter. Jag ser specifikt närmare på älvdalska och konstaterar att det för den varieteten inte fungerar särskilt väl att använda sig av dragen för att ringa in de modala hjälpverben. Endast verben kunna ’kunna’, ula ’skola’, wila ’vilja’ och witå ’veta’ tycks ha preterito-presentisk böjning (jfr böjningsöversikt i Åkerberg 2012:268). Vidare uppvisar älvdalskan, liksom övriga dalmål, en stark tendens att utelämna infinitivmärke oavsett vad det rör sig om för slags verb (Hagren 2008: 236–237; Levander 1909:112). Avslutningsvis förefaller det vara få av älvdalskans hjälpverb som kan användas med både epistemisk och icke-epistemisk betydelse (Tsiouris u.å.).
Jag avslutar mitt föredrag med att argumentera för en semantisk definition av de modala hjälpverben. Utifrån en sådan definition anses ett hjälpverb vara modalt om det används för att uttrycka betydelser som relaterar till modalitetstyperna dynamisk, deontisk och epistemisk modalitet (se härom Nuyts 2016:34–38).
Referenser
Hagren, Kristina, 2008: Hur märks infinitiven? Infinitivkonstruktioner i svenska dialekter med fokus på infinitivmärket. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 75.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Levander, Lars, 1909: Älvdalsmålet i Dalarna: ordböjning ock syntax. Stockholm.
Mortelmans, Tanja, Boye, Kasper & van der Auwera, Johan, 2009: Modals in the Germanic languages. I: Hansen, Björn & de Haan, Ferdinand (red.): Modals in the Languages of Europe: A Reference Work. (Empirical Approaches to Language Typology 44.) Berlin: Mouton de Gruyter: S. 11–69.
Nuyts, Jan, 2016: Analyses of the Modal Meanings. I: Nuyts, Jan & van der Auwera, Johan (red.): The Oxford Handbook of Modality and Mood. (Oxford Handbook of Linguistics.) Oxford: Oxford University Press. S. 31–49.
Thráinsson, Höskuldur, Petersen, Hjalmar P., Jacobsen, Jógvan í Lon & Svabo, Zakaris Hansen, 2004: Faroese: An Overview and Reference Grammar. Tórshavn: Føroya Fróðskaparfelag.
Thráinsson, Höskuldur, 2007: The Syntax of Icelandic. (Cambridge Syntax Guides.) Cambridge: Cambridge University Press.
Tsiouris, Mikael, u.å.: Modala hjälpverb i älvdalska. [pågående doktorsavhandlingsprojekt]
Åkerberg, Bengt, 2012: Älvdalsk grammatik. Älvdalen: Ulum Dalska.