Grammatikkollokvium: Adrian Sangfelt

Abstract

C-domänen och V3 – i och utanför förorten

En syntaktisk egenskap som utmärker den svenska som talas i mångspråkiga förorter är en friare möjlighet till V3-ledföljd. I förortssvenska huvudsatser är det möjligt att bibehålla ordningen SV och inte VS för verb och subjekt, när ett annat led än subjektet inleder satsen. Det tempusböjda verbet blir på så sätt satsens tredje konstituent (se i synnerhet Ganuza 2008 om användningen av V3 i förortssvenska). Jämför satsen i (1a) nedan (V3), med satsen i (1b), där verbet kommer på andra plats (alltså V2).

(1) a. Nu alla ska vara tysta
b. Nu ska alla vara tysta

I mitt föredrag presenteras pågående forskning om V3 i förortssvenska, som jag genomför tillsammans med Karin Senter (se även Senter 2022). Framförallt vill jag diskutera vad som rent strukturellt skiljer förortssvensk ledföljd från den i annan svenska. I linje med Walkden 2017 är utgångspunkten att variationen mellan V3 och V2 handlar om egenskaper i satsens C-domän (ett yttrandes satsinterna vänsterkant). Jag argumenterar för att V3/V2 inte handlar om verbets position eller om C-domänens övergripande struktur. Både förortssvenska och annan svenska har flyttning av det finita verbet från V till det lägre huvudet av två i C-domänen, och all svenska har flera typer av V3-ledföljder (som nyligen diskuterats av t.ex. Holmberg 2020; Strandberg 2021).

Däremot är det bara förortssvenska som tillåter att fler än ett led flyttar från T-domänen och förbi det lägre huvudet i C-domänen, vilket ger upphov till den nya typen av V3. Idén kan också formuleras som att förortssvenska saknar en s.k. flaskhalsposition: en position som ett led måste flytta igenom för att nå satsens översta specificerare (se Holmberg 2020 angående the bottleneck hypothesis of V2). Egentligen innebär analysen att V2-egenskapen i germanska språk reduceras till att vara ett närmast slumpartat epifenomen – och detta hjälper empiri från förortssvenska i högsta grad till att belysa.

Referenser

Ganuza, Natalia, 2008: Syntactic variation in the Swedish of adolescents in multilingual urban settings. Subject-verb order in declaratives, question and subordinate clauses. Diss. Stockholm university.

Holmberg, Anders, 2020: On the bottleneck hypothesis of Verb Second in Swedish. In Rebecca Woods and Sam Wolfe (eds.): Rethinking Verb Second, 40–60. Oxford: Oxford University Press.

Strandberg, Viktoria, 2021: Left-dislocation constructions in contemporary Swedish: A Sign-based Construction Grammar account. Constructions 1/2021, 1–23.

Senter, Karin, 2022: Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

Walkden, George, 2017: Language contact and V3 in Germanic varieties new and old. Journal of comparative Germanic linguistics 20, 49–81.