Högre seminarium: Christina Hedman
- Datum: 6 december 2023, kl. 14.15–16.00
- Plats: Engelska parken, 16-2041 Widmarkrummet
- Typ: Seminarium
- Föreläsare: Christina Hedman, Stockholms universitet
- Arrangör: Institutionen för nordiska språk
- Kontaktperson: Memet Aktürk Drake
Ska vi samtala mer om flerspråkighet i skolan? Erfarenheter från en pilotstudie om (kritisk) flerspråkig medvetenhet i förberedelseklass på högstadiet.
I föredraget fokuseras ett temaarbete om flerspråkighet i en förberedelseklass på högstadiet, baserat på kritisk flerspråkig medvetenhet (Hedman & Fisher, 2022a, b). Denna design-baserade pilotstudie byggde på ett samarbete mellan forskare och två lärare i svenska som andraspråk samt ytterligare en ämneslärare. I projektet ingick även sex studiehandledare. Lärarna i svenska som andraspråk anpassade den tematiska undervisningsramen från We Are Multilingual (https://www.wamcam.org) utifrån fem centrala domäner: kognitiv, performativ, affektiv och social domän samt en överordnad maktdomän (Prasad & Lory, 2020). Temat utformades så att fler lärare ska kunna använda liknande upplägg. Ett övergripande syfte var att bidra med ”scenarier av möjligheter” (Heath, 2000) och att stärka bemyndigande diskurser om flerspråkighet och minoritiserade språk i samband med eller innan eleverna går ut i ordinarie ämnesundervisning. I föredraget ges inledningsvis en bakgrund till studien och hur temaarbetet beforskades. Data består av video- och ljudinspelningar från klassrumsinteraktion, elev- och lärarintervjuer, insamlat material från undervisningen och en elevutställning (text, bild, video) samt fältanteckningar. Exempel från de många samtal och aktiviteter som ingick i de olika undervisningstemana diskuteras ur ett processperspektiv. Resultaten visar hur samtalen präglades av samlärandeprocesser och ”vetgirighetspraktiker” (Bozalek & Zembylas, 2017) samt erbjudna möjligheter till nya sätt att lyssna (McDermott, 1988). I presentationen lyfts särskilt studiehandledarnas utbyggda roll. Förhoppningen är att pilotstudien kan bidra med insikter om hur lärare på ett mer systematiskt sätt kan fokusera på frågor som rör flerspråkighet i sin undervisning, och varför, med samtalet som främsta redskap och utifrån flerspråkig användning.
Referenser
Bozalek, V., & Zembylas, M. (2017). Towards a response-able pedagogy across higher education institutions in post-apartheid South Africa: An ethico-political analysis. Education as Change, 21(2), 62–85.
Hedman, C. & Fisher, L. (2022a). Critical multilingual language awareness among migrant students: cultivating curiosity and a linguistics of participation. Journal of Language, Identity, and Education. https://doi.org/10.1080/15348458.2022.2078722
Hedman, C., & Fisher, L. (2022b), Multilingual Study Mentoring for Critical Multilingual Language Awareness among migrant adolescents: Scenarios of possibility. Journal of Multilingual and Multicultural Development. https://doi.org/10.1080/01434632.2022.2104862
Heath, S. B. (2000). Seeing our way into learning. Cambridge Journal of Education,30(1),121–132.
McDermott, R. (1988). Inarticulateness. In D Tannen (Ed.), Linguistics in context: Connecting observation and understanding (pp. 37–68). Ablex.
Prasad, G., & Lory, M.-P. (2020). Linguistic and cultural collaboration in schools: Reconciling majority and minoritized language users. TESOL Quarterly, 54(4), 797– 822.