Högre seminarium: Denny Jansson

Datum: 20 mars 2024, kl. 14.15–16.00
Plats: Engelska parken, 16-2043
Typ: Seminarium
Föreläsare: Denny Jansson, doktorand, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.
Arrangör: Institutionen för nordiska språk
Kontaktperson: Anna Lindström

Seminariet kommer att utgå ifrån Dennys pågående avhandlingsprojekt om skolan som dialektal mötesplats. Postseminarium (dryck och enklare tilltugg till självkostnadspris)

Abstrakt till högre seminarium i nordiska språk i Uppsala den 20 mars

Dialekter och ställen: Skolan som dialektal mötesplats

Hur varierar elevers dialektala språkbruk i olika delutrymmen inne på en yrkesförberedande gymnasieskola, och finns det delutrymmen där dialekten kan upplevas som att den är hämmad eller gynnad? I mitt pågående avhandlingsprojekt undersöker jag hur en gymnasieskola i Värmland blir en dialektal mötesplats när elever som talar olika dialekter möter varandra och skolans språkliga förväntningar. Detta kan ses i ljuset av hur tidigare studier (se Gunnarsdotter Grönberg 2004; Svahn 2021) har pekat på att elever på sådana gymnasieprogram i stor utsträckning tycks behålla sina dialekter, samtidigt som Värmland beskrivs som ett dialektgeografiskt komplext landskap (se Broberg 1973) där dialekterna fortfarande åtnjuter hög kulturell och social status (se Grundel 2012; Jansson 2023; Nilsson 2015).

I avhandlingen fokuserar jag dels på dialektal, språklig variation i olika delutrymmen på skolan, dels på språklig och social positionering (se se Davies och Harré 1990) i relation till olika språkdrags indexikaliska betydelser (se Silverstein 2003). Jag fokuserar även på hur delutrymmen – ställen – på skolan konstrueras multimodalt. Materialet, som har samlats in genom fältarbete i fyra klasser på tre gymnasieprogram, består dels av ljudinspelningar av elever i olika delutrymmen på skolan, dels av fyra fokusgruppssamtal. Under seminariet kommer jag att presentera avhandlingsprojektets huvuddrag så som de framträder i nuläget varvat med utdrag från materialet.

Referenser

Broberg, Richard. 1973 [2001]. Språk- och kulturgränser i Värmland. En översikt och några synpunkter. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet.

Davies, Bronwyn & Harré, Rom. 1990. Positioning: The Discursive Production of Selves. Journal for the Theory of Social Behaviour, 20(1), S. 43-63. http://doi.org/10.1111/j.1468-5914.1990.tb00174.x

Grundel, Ida. 2012. Den värmländska själen. I: Nilsson, Lennart, Aronsson, Lars & Norell, PO (red.). Värmländska landskap. Göteborg: SOM-institutet, S. 323-340.

Gunnarsdotter Grönberg, Anna. 2004. Ungdomar och dialekt i Alingsås. Diss. (Nordistica Gothoburgenisa 27) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Jansson, Denny. 2023. Dialektala möten i skolmiljö: Gymnasieelever talar om och på dialekt. Nordlyd, 47(2), S. 149-162. http://doi.org/10.7557/12.7039

Nilsson, Jenny. 2015. Stabilitet och förändring i norra Värmland – dialekten i Torsbyområdet 1940-tal och 2010-tal. Folkmålsstudier, 53 (2015), S. 167-198.

Silverstein, Michael. 2003. Indexical order and the dialectics of sociolinguistic life. Language & Communication, 23, S. 193-229. http://doi.org/10.1016/S0271-5309(03)00013-2

Svahn, Margareta. 2021. Språkliga varieteter bland unga i Skövde. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien, S. 121-176.