Högre seminarium: Charlotte Engblom och Annika Hillbom

Inom Kriminalvården pågår sedan lång tid tillbaka utbildningsverksamhet. Verksamheten är, särskilt i jämförelse med ungdomsskolan, relativt outforskad, även om en del studier och rapporter finns (t.ex. Claesson & Dahlgren 2002, Koski & Miettinen 2007, Skolinspektionen 2012, Ahl 2020).

Studiens syfte är att analysera ämnet svenska inom Kriminalvårdens grundläggande vuxenutbildning, såsom ämnet framträder i skriftliga studieguider för Svenska grund delkurs 1-4. Studieguiderna har tagits fram nationellt av ämnesgruppen i svenska och innebär en konkretisering av kursernas innehåll och uppläggning i förhållande till styrdokumenten (Skolverket 2017a, 2017b). Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: 1) Vilken/vilka syn(er) på ämnet svenska förmedlas i studieguiderna?, 2) Hur relaterar det innehåll och de uppgifter som beskrivs till olika aspekter av litteracitet och 3) Hur motiveras och anpassas ämnet i förhållande till de studerande? Studieguidernas innehåll kategoriseras och analyseras utifrån ämneskonceptioner (Bergöö 2005), olika typer av litteracitet (Barton, Hamilton & Ivanic 1999) samt förhållningssätt till de studerandes motivation och utbildningens funktioner (Ryan & Deci 2000, Gardner 2001, Biesta 2015).

Resultaten visar att den dominerande ämneskonceptionen i studieguiderna är svenska som demokratiämne, genom moduler som behandlar källkritik, språkets makt, påverkan genom reklam, insändare, argumentation m.m. Samtidigt är ämneskonceptionen svenska som bildningsämne också närvarande i moduler kopplade till skönlitteratur och genom foton av bl.a. boktravar. Både enkla (t.ex. besvara korta frågor) och komplexa (t.ex. diskutera, resonera) litteracitetsaktiviteter förekommer. Målgruppsanpassning och individanpassning betonas starkt i riktlinjerna för studieguiderna (Kriminalvården 2017), men utifrån uppgiftsformuleringarna i studieguiderna är det oklart i vilken omfattning utrymme för t.ex. personliga erfarenheter och tankar faktiskt ges. Den motivation som förefaller förutsättas är främst yttre motivation (att vilja klara kursen) och integrativ motivation (att vilja bli en del av samhället). Studiernas kvalificerande och socialiserande funktioner framgår tydligt, medan den subjektifierande funktionen är mindre tydligt framskriven.

Under seminariet ser vi fram emot att presentera och diskutera studiens utformning och de resultat som hittills framkommit.

Referenser

Ahl, L-M. (2020). Individualized mathematics instruction for adults. The prison education context. Stockholms universitet: Doctoral thesis from the Department of Mathematics and Science Education 22.

Barton, D., Hamilton, M., & Ivanic, R. (Red.). (1999). Situated literacies: Theorising reading and writing in context. Routledge.

Bergöö, K. (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv (Doctoral dissertation, Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Biesta, G. (2015). What is education for? On good education, teacher judgement, and educational professionalism. European Journal of education, 50(1), 75-87.

Claesson, S., & Dahlgren, H. (2002). Att studera i fängelse. Klientutbildning vid tre

kriminalvårdsanstalter. IPD-rapport nr: 2002:05. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.

Gardner, R. C. (2001). Language learning motivation: The student, the teacher, and the researcher. Texas papers in foreign language education, 6(1), 1-18.

Koski, L & Miettinen, K. (2007). Fångar i utbildning. En utredning om fångars deltagande i utbildning, inlärningsfärdigheter och -strategier samt utbildningens kvalitet.

Brottspåföljdsverkets publikationer 3/2007.

Kriminalvården (2017 rev. 2023). Studieguider inom vuxenutbildningen. [internt utbildningsmaterial]

Ryan, R. & Deci, E. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54-67.

Sektionen för vuxenutbildning inom Kriminalvården 2021. Studieguide för Svenska grund nationell delkurs 1. 21 s.

Sektionen för vuxenutbildning inom Kriminalvården 2019. Studieguide för Svenska grund nationell delkurs 2. 23 s.

Sektionen för vuxenutbildning inom Kriminalvården 2021. Studieguide för Svenska grund nationell delkurs 3. 35 s.

Sektionen för vuxenutbildning inom Kriminalvården 2021. Studieguide för Svenska grund nationell delkurs 4. 33 s.

Skolinspektionen (2012). Vuxenutbildning i anstalt. En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning. Skolinspektionens rapport

2012:6. Diarienummer 40-2011:1977.

Skolverket 2017a. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Skolverket 2017b. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer.