Högre seminarium i nordiska språk

Språktest som grindvakt för medborgarskap

Det råder bred politisk och samhällelig enighet om att en medborgare helst bör behärska nationalstatens språk och förstå hur samhället fungerar. Under 2000-talet införde de flesta länder i Västeuropa formella krav på språk och/eller samhällskunskap för medborgarskap. Som konsekvens har medborgarskapet blivit svårare att uppnå för bl.a. kvinnor, personer med flyktingbakgrund och personer som saknar akademisk utbildning samtidigt som positiva effekter på ökad ’integration’ inte påvisats i forskningen.

Med utgångspunkt i denna restriktiva politiska trend presenterar jag min pågående forskning om språk- och samhällskunskapsprov i Danmark, Sverige och Finland. Forskningen baseras på intervjuer med provdeltagare i olika high-stakes-prov, provkonstruktörer, volontärer, lärare och personer som arbetar på beslutsfattande nivå. Danmark har strikta krav på danska och samhällskunskap för både medborgarskap och permanent uppehållstillstånd och diskuterar införandet av individuella samtal på danska med syfte att bedöma individers danska värderingar på djupet. Sverige planerar inom en snar framtid att införa språkkrav och ett svenskspråkigt prov i samhällskunskap för medborgarskap och möjligtvis permanent uppehållstillstånd. Finland har redan ett språkkrav på finska eller svenska för medborgarskap men kommer senare i år att införa ett prov i samhällskunskap på båda språken.

Jag kommer att diskutera hur testdeltagare utvecklar strategier för att knäcka logiken bakom provfrågorna, reflektioner kring subjektivitet och objektivitet i relation till flervalsfrågor, intervjuer och muntliga prov, samt den säkerhetiserade testsituationens påverkan på prestationen. Jag tar även upp kontextuella skillnader mellan Danmark, vars strikta system har långtgående negativa konsekvenser för vissa grupper och individer, Sverige, där standardiserade språkprov med andra syften nu föreslås uppfylla det kommande språkkravet för medborgarskap, och Finland, där deltagarna kan välja mellan majoritetsspråket finska och det enligt flera deltagare lättare språket svenska. Avslutningsvis diskuteras testernas påverkan på den upplevda tillhörigheten i nationalstaten i ett medborgarskapssystem i förändring där allt fler personer riskerar att exkluderas.