TID-kollokviet: Camilla Håkansson
- Datum
- 8 april 2025, kl. 13.15–15.00
- Plats
- Engelska parken, 22-1017
- Typ
- Seminarium
- Föreläsare
- Camilla Håkansson, Göteborgs universitet
- Arrangör
- Institutionen för nordiska språk
- Kontaktperson
- Yvonne Hallesson
I rörelse mellan ämne och språk – Autonomiturer i undervisning och elevtexter
I grundskolans senare årskurser ställs allt högre krav på ämnesspecifik litteracitet i skolans ämnen, vilket gör att både språkkunskaper och ämneskunskaper behöver få ett tydligt fokus i undervisningen. Samarbeten mellan skolämnen kan ses som en möjlighet att förena språk- och kunskapsutveckling och därmed främja ämneslitteracitet (jfr Fang & Coatoam 2013, Nygård Larsson 2022). I min avhandling har jag undersökt ämneslitteracitet och undervisning i årskurs nio där en fysiklärare och en lärare i svenska som andraspråk samarbetar i ett gemensamt arbetsområde om argumenterande text.
Avhandlingens teoretiska ramverk är Legitimation Code Theory, LCT, (Maton 2014), vilket har använts för att undersöka underliggande principer för hur ämneskunskaper och ämneslitteracitet integreras i undervisning och i elevtexter. Dimensionen Autonomi (Autonomy) används för att analysera och visualisera de två lärarnas strategier för att bygga upp kunskap om sitt eget ämne och för att integrera det andra ämnet (jfr Maton & Howard 2020). Resultatet visar hur kopplingen mellan ämne och språk stärks genom att lärarna öppnar upp för det andra ämnet i sin undervisning, dvs fysik i sva-undervisningen och svenska i fysikundervisningen. Samordningen av de två kunskapspraktikerna leder dock inte per automatik till kunskapsutveckling. För att sambandet mellan ämne och språk ska explicitgöras behöver lärarna både integrera det andra ämnet och förtydliga sambandet till det egna skolämnet. Resultatet från studien om elevernas texter pekar i samma riktning och visar att integreringen av ämnesinnehåll och ämneslitteracitet är nyckeln till en framgångsrik lösning av skrivuppgiften. I presentationen redogörs för avhandlingens analysdesign och resultat. Framför allt fokuseras hur dimensionen Autonomi kan användas för att analysera undervisning och elevtexter. I samband med presentationen vill jag gärna diskutera analys med utgångspunkt i LCT utifrån konkreta exempel.
Referenser
Fang, Zhihui & Suzanne Coatoam 2013. Disciplinary Literacy. What You Want to Know About It. Journal of Adolescent & Adult Literacy 56(8), s. 627-632.
Maton, Karl 2014. Knowledge and knowers. Towards a realist sociology of education. Oxfordshire: Routledge.
Maton, Karl & Sarah K. Howard 2020. Autonomy: The next phase of dialogue between systemic functional linguistics and Legitimation Code Theory. Journal of world languages 6(1), s. 92-112.
Nygård Larsson, Pia 2022. Språklärare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum. Forskning om undervisning och lärande 10(2), s. 26-54.