TID-kollokviet: Josefin Hellman

Abstract

För den lärare som vill undervisa i akademiskt skrivande är det svårt att veta hur undervisningen kan designas för att verkligen ge studenter möjlighet att utveckla sin skrivfärdighet. Anledningarna till detta är många (som ni vet). En anledning är att skrivande är ett komplext kunnande. En annan är att normer för skrivandet varierar med ämne, lärare och uppgift. En tredje anledning är att vad det innebär att kunna skriva akademiskt hos dem som kan det i mångt och mycket är tyst kunskap. Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att identifiera vad som kan vara särskilt viktigt att synliggöra i undervisningen och hur undervisning kan designas för att möjliggöra lärande, givet dessa utmaningar. Förhoppningen är att denna kunskap kan bli till hjälp för lärare, språkverkstadspedagoger eller andra som vill undervisa i akademisk litteracitet.

Jag har valt att fokusera på en central del av det akademiska skrivandet, källanvändningen. I avhandlingen använder jag fenomenografi och variationsteori (Marton, 2015; Marton & Booth, 1997) som teoretiskt ramverk för att beskriva hur källanvändning kan erfaras/förstås och att designa undervisning utifrån. Detta teoretiska ramverk är relativt nytt och har hittills inte använts i någon större utsträckning i litteracitetsforskningen. I seminariet presenterar jag mitt resultat så här långt (Hellman, 2024; Hellman et al, 2025; Hellman & Thorsten, 2021) och hoppas på att få diskutera detta med er. Särskilt värdefullt hade det varit att få ta del av era kritiska (och nyfikna!) frågor om fenomenografi och variationsteori i relation till litteracitetsforskning.

Hellman, J. (2024). Source-Based Writing: Students’ Approaches and Critical Aspects of Learning. Nordic Journal of Literacy Research, 10(3), 60–81. https://doi.org/10.23865/njlr.v10.6043

Hellman, J., Oskarsson, C., & Björklund, V. (2025). Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet. Forskning om undervisning och lärande, 13(1).

Hellman, J., & Thorsten, A. (2021). Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering. Högre utbildning, 11(1), 41–55. https://doi.org/10.23865/hu.v11.2730’

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.

Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Erlbaum.