Mittseminarium i nordiska språk: Birger Mård

Abstract

Avhandlingen undersöker bruket av så kallade namnfraser – nominalfraser där frashuvudet består av ett personnamn – i det senmedeltida rättsliga och administrativa dokumentet Arboga stads tänkebok (ATb) och på vilka sätt namnfraserna i texten varierar, både inter- och intraindividuellt. Till skillnad från det moderna systemet med för- och efternamn var det medeltida omtalsskicket mer varierande och personers huvudnamn kunde kombineras med många olika typer av element: binamn, yrkesbeteckningar, patronymikon, bosättningsbeteckningar, släktnamn, titlar, hustrunamn m.m. Tidigare forskning har bl.a. visat att personer från olika delar av samhället tenderar att omtalas med olika typer av namnfraser och att både texttyp och stilnivå kan påverka namnfrasers utformning. I studier av det samtida tänkeboksmaterialet från Stockholm har borgerskapets centrala roll i textens syfte och framställning förts fram som en förklarande faktor. Utvecklingen och funktionen hos namnfrasen generellt och vissa namnfraselement i synnerhet under den senmedeltida perioden har också lyfts fram, bl.a. ett begynnande tvåelementssystem och patronymikonets ökande koppling till officialitet. Syftet med avhandlingen är att kartlägga namnfrasvariationen i ATb och att försöka fastställa både den sociala och skriftliga kontextens påverkan på namnfrasernas utformning, med ett särskilt fokus på textens funktion, mål och förutsättningar och de språkliga val som skrivarna gör när de producerar en namnfras. Resultaten ska utgöra ett jämförelsematerial gentemot vad vi vet om namnfrasvariationen i det samtida Stockholms tänkeböcker och i ett bredare perspektiv namnskicket i det medeltida Sverige och Europa.