INSTÄLLT: Högre seminarium i nordiska språk

Namn, normer och identiteter i skolans läromedel. Förändringsprocesser från 1920-tal till 2010-tal.

Hur formas identiteter, normer och samhällsbilder i skolans läromedel – och vilken roll spelar egentligen namnen här? Under detta seminarium presenteras ett nyligen avslutat projekt som undersökt svenska förlagsproducerade läromedel för fjärdeklassare från 1920-tal, 1950-tal, 1980-tal och 2010-tal (bland annat i ämnet svenska) med fokus på namnbrukets betydelseskapande i samspel med text och bild. Läromedel utgör centrala redskap för representation då de, som auktoritativa kunskapskällor, påverkar elevers föreställningar om identiteter och sociala grupper (se Fairclough 2003, Weninger & Williams 2005, Khan & Sultana 2012). Under de senaste åren har vikten av högkvalitativa läromedel också uppmärksammats alltmer i skoldebatten (se t.ex. SOU 2021:70, Regeringskansliet 2023). I den här studien analyseras läromedelstexters namnbruk ur ett multimodalt perspektiv med hjälp av ramverket progressiv diskursanalys (Martin 2004, Hughes 2018), teoretiska perspektiv från både namnforskning och pragmatik, samt en kombination av kvantitativa och kvalitativa verktyg. Resultaten visar hur namnbruket både speglar och skapar sociala relationer, hierarkier och normer i texterna, där fokus ligger på ålder, genus och kulturell mångfald. Resultaten visar också exempel på hur sätten att presentera och språkligt omtala individer formas av både samhällskulturer och ämnesnormer som är i hög grad föränderliga. Över tid rör sig konstruktionen av individer i de studerade texterna från övervägande anonymitet och formalitet i tidiga läromedel till ökad informalisering och barnfokus, liksom skiftande mönster kring genus och kulturell mångfald. Under seminariet diskuteras ett urval av projektets viktigaste resultat.