Stort intresse för artikel om forskningsteori och inkludering

Hej Claes! Din artikel Research about inclusive education in 2020 – How can we improve our theories in order to change practice? från 2020 är den näst mest lästa i tidskriftens historia. Den har visats över 115 000 gånger och redan citerats 59 gånger i Web of Science. Vad tror du det beror på?

- Svårt att svara på, jag hade inte förväntat mig detta. Artikeln är en positioneringsartikel, det vill säga en artikel som försöker sammanfatta forskningen i ett området för att visa på möjliga utvecklingsvägar. Forskningen om inkludering har ju till stora delar fastnat i samma spår och då är det förstås många som är intresserade av hur den kan utvecklas

- I artikeln lyfter du att fallstudier i högre utsträckning bör användas?

- Ja det stämmer. Jag ger också två exempel på svenska fallstudier av hur inkluderande miljöer utvecklats och visar på vad man kan lära sig av dessa och vad som kan förbättras i framtida studier

- Förutom det stora antal som läst din artikel online. Har du fått några andra reaktioner?

- Ja som du nämnde tidigare börjar den bli flitigt citerad i Web of Science och det är ju de viktigaste reaktionerna för mig som forskare. Syftet med artikeln är ju så att säga att förändra inriktningen på forskningen för att det i förlängningen ska kunna skapas mer inkluderande utbildningsmiljöer.

- Hur tror du din artikel kan komma till nytta och användning för forskningsområdet och skolan?

Alltså jag tror det är väldigt svårt att påverka utvecklingen i ett forskningsområde och jag tycker jag ser en hel del inkluderingsforskning som fortgår längs upptrampade stigar. Men om artikeln bidrar med en ny typ av studier är det betydelsefullt för forskningsområdet och i förlängningen förhoppningsvis också för skolan.

Ett exempel på en ny avhandling som bidrar med teoretiska insikter inom inkluderingsforskningen är ”Inkludering i skolan? – mellan motstridig utbildningspolcy och en mångprofessionell undervisningspraktik ” av David Paulsrud, här vid institutionen. David försvarar för övrigt sin avhandling den 31 maj.

- Tror du forskningen kan påverka politiken?

- Det svenska skolsystemet har blivit alltmer segregerat. Etnicitet, klass och funktionalitet får allt större betydelse för vilken utbildning som erbjuds och vilka som kommer att befinna sig i samma klassrum. Mycket pekar på att det behövs ett nytänkande kring skolan och där tror jag inkluderingstanken kan spela en roll.

- Du gick i pension förra året. Följer du området eller har du helt lagt tangentbordet på hyllan?

- Just nu håller jag på att färdigställa en ny bok med arbetsnamnet ”Att tänka vetenskapligt om skolan” där jag utifrån ett pragmatiskt perspektiv presenterar och kritiskt diskutera det utbildningsvetenskapliga området och hur forskningen ska kunna bidra till att utveckla skolan. I boken argumenterar jag för att den utbildningsvetenskapliga forskningen skulle kunna spela en mer central roll för skolan än vad den för närvarande gör och identifierar i det sammanhanget några hinder för en sådan utveckling: balkaniseringen av forskningen, bristen på reflekterande forskningsöversikter, den oklara styrningen av skolan samt brister i det offentliga samtalet om skolan.

Nu ska jag också omarbeta min tidigare bok ”En inkluderande skola. möjligheter, hinder och dilemman”, delvis som svar på det specialpedagogiska ”brist”-perspektivets återkomst. I mitt sista blogginlägg skrev jag att jag tagit upp nog med plats och skulle dra mig tillbaka men det har ju inte alls visat sig stämma!

Viktor Jacobsson