Disputation: Inkludering i skolan? Mellan motstridig utbildningspolicy och en mångprofessionell undervisningspraktik

Den 31 maj försvarar David Paulsrud sin doktorsavhandling i pedagogik: Inkludering i skolan? Mellan motstridig utbildningspolicy och en mångprofessionell undervisningspraktik.

Se abstract och doktorsavhandling

För mer information, se kalendariet

- Din avhandling behandlar inkludering i skolan och de motstridigheter som uppkommer när man ska förvandla policy till praktik. Kan du ge något exempel på ett dilemma som du har identifierat?

Till att börja med så belyser jag i avhandlingen att det finns motstridigheter redan i styrdokumentens formuleringar av skolors uppdrag att undervisa elever med olika behov, förutsättningar och intressen. I mina delstudier illustrerar jag också flera motsättningar och dilemman som framträder när det här motstridiga uppdraget ska tolkas och översättas till undervisningspraktik. Ett sådant dilemma rör hur krav på ökad måluppfyllelse ska balanseras mot den enskilde elevens behov på ett bredare plan. Andra dilemman handlar om hur läraren ska prioritera mellan de elever i störst behov vs resten av klassen samt hur ambitioner att förändra skolpraktiker i mer inkluderande riktning genom styrning av lärares arbete behöver balanseras mot lärares behov av autonomi och flexibilitet. Jag diskuterar även ett övergripande dilemma som handlar om de motsättningar som uppstår mellan ett fokus på erkännande av elevers olikheter i en skola för alla vs ett fokus på kompensatorisk undervisning i syfte att stötta elever och utjämna skillnader.

- Vad har varit svårast under avhandlingsarbetet?

Det är nog alla val jag har behövt göra: Vilken empiri är intressant? Vilka är mina teoretiska och metodologiska utgångspunkter? Hur ska mina olika delstudier bidra till avhandlingen som helhet? När jag började forskarutbildningen kände jag mig osäker i de här frågorna och tyckte att det var svårt att avgöra vad som kunde vara intressant för mig. Här har institutionens forskarutbildningskurser i teori och metod varit väldigt nyttiga för att få en bättre överblick. Även seminarieverksamheten inom ramen för forskargrupperna PS (Pedagogik med inriktning mot Specialpedagogik) och STEP (Studies in Ecucational Policy and Educational Philosophy) har varit viktig för att bli mer förtrogen med pedagogisk forskning. Särskilt under de första åren gick mycket tid åt till att läsa forskningslitteratur och att sätta mig in i olika teoretiska perspektiv och metodologiska traditioner. Ju längre tiden har gått, ju färre val har funnits kvar att göra. Samtidigt som mitt avhandlingsprojekt steg för steg har blivit tydligare har jag också på slutet börjat sakna det öppna och obestämda som kändes så svårt att ta sig an i början.

- Du har undervisat en hel del inom grundutbildningen under din doktorandtid. Hur har det påverkat avhandlingsarbetet?

Jag tycker att undervisningsperioderna ofta har varit välkomna avbrott i avhandlingsarbetet. Ibland har det varit stressigt, till exempel när en period med mycket undervisning har sammanfallit med en deadline för en text som ska skickas in. Överlag har jag dock uppskattat mycket att undervisa. Jag har en bakgrund som högstadielärare och hade också lite erfarenhet av undervisning inom högre utbildning innan jag började forskarutbildningen, så själva hantverket var inte helt främmande från början. Sedan har jag också lärt mig mycket tack vare undervisningen. Dels genom att läsa in mig på ämnen i planering av undervisning, och dels i den pedagogiska interaktionen med studenter.

- Vad har du för framtidsplaner efter disputationen?

Jag har trivts väldigt bra som doktorand och hoppas på att kunna fortsätta inom akademin, gärna med både forskning och undervisning. Kanske inom specialpedagogisk forskning, men jag är också intresserad av pedagogiska frågor på ett bredare plan. Jag skulle kunna tänka mig att ge mig in flera olika intressanta forskningsområden, gärna med fortsatt fokus på relationen mellan utbildningspolicy och undervisningspraktik.