Disputation: Young students’ mathematical argumentation in social interaction:
Videobased observations of student-student interaction during everyday work in the mathematics class-room

Den 28 maj försvarar Hanna Fredriksdotter sin doktorsavhandling i didaktik: Young students’ mathematical argumentation in social interaction:
Videobased observations of student-student interaction during everyday work in the mathematics class-room.

Se abstract och doktorsavhandling

För mer information, se kalendariet

- Du har studerat elevers interaktion i matematikundervisning. Har forskningen inom matematiken varit för fokuserad på den enskilda eleven och inte dynamiken mellan elever tidigare?

I tidigare studier (t.ex. i avhandlingar av Möllehed, 2001, och Sidenvall, 2019), har det påtalats att matematikundervisning traditionellt har präglats av enskilt arbete. Samtidigt finns det en hel del studier (se t.ex. Kyndt et al., 2013) som har visat att elever generellt gynnas av att få samarbeta med varandra; elevsamarbete kan bidra både till förbättrade prestationer och till att elever tycker bättre om ämnet. Dessa studier har dock ofta varit utformade som interventioner – där elevers kunskaps­utveckling har testats i för- och eftertest – medan jag snarare har varit intresserad av att studera elevers interaktion under det att samarbetet pågår. En orsak till att jag är intresserad av elevers sociala interaktion i matematikklassrummet är att jag tänker att ökad kunskap om elevers samarbete kan hjälpa lärare att göra didaktiska val när de planerar sin matematikundervisning. Om vi lärare vet mer om de processer som kan uppstå när elever arbetar i grupp kan vi också formulera uppgifter och instruktioner som stöttar både elevers samarbete och deras matematikutveckling.

- Har du kommit fram till någonting som överraskade dig?

Jag har analyserat videoinspelningar från elevers grupparbete under matematiklektioner. Något som förvånade mig är att många elever tycktes anstränga sig för att bibehålla goda relationer inom gruppen medan de pratade om sina matematikuppgifter; det förekom till exempel inte någon explicit kritik mot klasskamraters lösningsförslag. Det här betyder inte att eleverna var alltigenom snälla mot varandra – det förekom också en hel del ”trams” och ”tjafs” under delar av lektionerna. Men när de diskuterade lösningar till matematikuppgifterna var de alltså överlag väldigt seriösa, både när de argumenterade för sin egen lösning och när de bemötte klasskamraters lösningsförslag.

En annan sak som förvånade mig var att eleverna inte enbart fokuserade på att komma fram till ”rätta svaret” utan även ansträngde sig för att förklara och motivera sina lösningar. Elever som först föreslog en lösning som de senare bedömde som felaktig var också noga med att visa att de förstod den lösning som gruppen enades om som korrekt. Jag tolkar detta som att det var viktigt för eleverna att ”visa upp sig” som självständiga och kompetenta deltagare i grupparbetet.

- Vad har du för framtidsplaner efter disputationen?

Under min tid som doktorand har jag också undervisat på vissa kurser inom grundlärar­programmen. Det har jag tyckt varit väldigt roligt – och jag hoppas att jag kan fortsätta som lärarutbildare efter det att jag har disputerat.

Referenser

Möllehed, E. (2001). Problemlösning i matematik: En studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4-9. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Sidenvall, J. (2019). Lösa problem: Om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja den processen. Doktorsavhandling, Umeå universitet.

Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B., Timmers, F., Cascallar, E. & Dochy, F. (2013). A meta-analysis of the effects of face-to-face cooperative learning. Do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational Research Review, 10, 133-149.