Genomströmning och avhopp på förskollärarprogrammet: Statistisk analys av studenter vid Uppsala universitet

Genom HERO-centret har vi nyligen fått ta del av en studie av genomströmning och avhopp på förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet. André Bryntesson, som är en av författarna till rapporten, svarar på våra frågor

Här kan du läsa rapporten

- Vad skulle du säga är det viktigaste som er rapport visar?

För det första att en betydande andel av studenterna som hoppat av förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet fortsätter läsa programmet vid ett annat lärosäte istället, oftast i Stockholm. Med andra ord är det inte någon brist på motivation att läsa till förskollärare som ligger bakom dessa avhopp. Utifrån våra intervjuer kan skälen istället vara pendlingen eller intrycket att förskollärarprogrammet skulle vara enklare att klara av på andra lärosäten.

För det andra var det intressant att omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 följdes av så tydliga förändringar i avhoppsmönstret. Från att avhoppen skett gradvis under de första 3-4 terminerna så koncentrerades avhoppen efter omläggningen nästan helt till programmets första termin, utan att andelen som slutförde programmet påverkades.

- Er studie visar att förskollärarprogrammet, med en examensfrekvens på 64 procent har högst kvarvaro av lärarprogrammen inom Uppsala universitet. Varför tror du att det är just förskollärarprogrammet som har den bästa genomströmningen?

Med tanke på att studenterna på Uppsala universitets förskollärarprogram hade de svagaste betygsmeriterna av samtliga yrkesprogram vid UU och av samtliga förskollärarprogram i Sverige är det väldigt intressant att så många trots allt blev godkända och utexaminerades. Det vi såg på grund- och ämneslärarprogrammen var att det i de flesta fall var ämnesstudierna snarare än den utbildningsvetenskapliga kärnan som studenterna hade svårt att klara av, och sådana ämnesstudier saknas på förskollärarprogrammet. Ämnesstudiernas svårighet jämfört med den utbildningsvetenskapliga kärnan kan tänkas hänga samman med att UKÄ har sett indikationer på att svårighetsgraden anpassas till den egna studentgruppens förutsättningar. När lärarstudenter läser ämnesstudier på ämnesinstitutioner vars egna studenter ofta har betydligt starkare studiemeriter kan ribban tänkas ligga högre än på lärarprogrammens egna kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, där lärarna främst möter just lärarstudenter. Förskollärarprogrammet kan med andra ord ha en lägre svårighetsgrad än de andra lärarprogrammen, och är dessutom kortare, vilket skulle kunna bidra till den högre genomströmningen.

- Av de studenter som ändå hoppar av är det framförallt män och personer med utländsk bakgrund. Kan du sen någon åtgärd som skulle kunna få dessa grupper att fullfölja utbildningen i högre utsträckning

Vi är från forskningshåll försiktiga med att gå in och rekommendera enskilda åtgärder. Däremot kan vi konstatera att det är ett generellt mönster att kön som utgör en liten minoritet på en utbildning har högre tendens att hoppas av. Det skulle tala för att avhoppen hos män skulle minska om det på något sätt skulle gå att skapa studentgrupper där män utgör en större andel än idag. Frågan om varför avhoppen är högre hos studenter med utländsk bakgrund är inget vi kan svara på utifrån vår undersökning, men vad jag förstått pågår ett arbete vid institutionen för att ta reda på mer om detta.

- Det verkar som att pendlarna från stockholmsregionen i större utsträckning avbryter studierna i Uppsala till förmån för studier inom samma program, men närmare hemmet. Tror du att vi, genom åtgärder såsom t ex mer pendlarvänliga scheman och mer undervisning på distans skulle kunna få fler studenter att slutföra utbildningen i Uppsala?

Det vi fått reda på i intervjuerna pekar i riktning mot att pendlingsvänliga scheman skulle underlätta, liksom gruppindelning som tar hänsyn till bostadsort när studenterna förväntas arbeta tillsammans utanför klassrumstid. Programmet rekryterar många studenter i något högre ålder som exempelvis kan ha barn att hämta och lämna på förskola. Distansundervisning skulle säkert också underlätta för vissa studenter, men genomströmningen är i regel lägre när undervisningen sker på distans, så det skulle kunna få negativa effekter på andra sätt. En svårighet kan också vara att flexibla och luftiga scheman kan ge intrycket av att utbildningen inte är på heltid utan kan kombineras med omfattande arbete parallellt, vilket kan ha negativ effekt på studenternas studieprestationer