Disputation: The Higher Education Norm: Rethinking Paths to Adulthood and Independence in a Former Industrial Community

Den 14 februari försvarar Anna Benich-Björkman sin doktorsavhandling i utbildingssociologi: The Higher Education Norm: Rethinking Paths to Adulthood and Independence in a Former Industrial Community.

Se abstract och doktorsavhandling

För mer information, se kalendariet

I din avhandling så undersöker du bland annat ungdomars syn på högre utbildning i en tidigare bruksort. Var det självklart för dig att du skulle göra en kvalitativ studie?

Jag arbetade med både kvantitativa och kvalitativa metoder i min masteruppsats, men de forskningsfrågor som jag är intresserad av och nyfiken på i avhandlingen besvaras bäst genom kvalitativ metod och jag tycker det är väldigt roligt att intervjua! Däremot har jag ju också använt mig av kvantitativt material när jag har bearbetat det intervjumaterial som jag själv har samlat in. Jag tror att det är svårt att förstå sig på någonting ordentligt om man inte i någon mån använder sig av både kvantitativt och kvalitativt material eller data, även om det kan handla om att läsa in sig på vad andra har gjort med andra metoder.

Vilka resultat tycker du är de viktigaste i din avhandling?

Titeln på avhandlingen reflekterar de viktigaste resultaten. Utifrån den analys jag har gjort av unga som går högskoleförberedande program, yrkesprogram och de som har hoppat av skolan så finns det ett starkt inslag av att högre utbildning har blivit en norm bland unga, trots att Söderhamn under lång tid präglades av skogsindustri och en arbetsmarknad som fortfarande domineras av yrken som inte kräver högskoleutbildning. Men det jag framhåller i avhandlingen är också att det inte bara är ett brott med sociala normer och praktiker som funnits tidigare, utan det finns också en kontinuitet i att både unga och deras föräldrar värderar att barnen blir vuxna och självständiga relativt snabbt. Högre utbildning fördröjer ett sådant vuxenblivande men kan tolkas som ett nödvändigt ont för att kunna skaffa sig en stabil inkomst, eget boende och i vissa fall, barn.

Det före detta industrisamhälle som du har granskat är Söderhamn. Hur kommer det sig att det blev just den orten?

Dels finns det en personlig förklaring, min pappa växte upp i Söderhamn och jag har varit där på somrarna sedan jag var liten. Men vetenskapligt så var jag intresserad av platser som präglas av låg utbildningsnivå, utflyttning, förändrade mönster i politiskt röstande, åldrande befolkning och vad den typen av lokala förutsättningar får för konsekvenser för ungas syn på framtiden.

Tror du att din närvaro i Söderhamn kan ha påverkat någon ung vuxen att ta beslutet att söka sig till högre studier?

Min ambition var aldrig att uppmuntra de jag intervjuade i någon riktning. Jag var nyfiken på deras egen syn på framtiden och vad de ville göra när de tog steget in i någon typ av vuxenliv. Personligen tror jag inte heller att högre utbildning är något som alla vill eller bör söka sig till, snarare kunde jag önska att de unga som är genuint intresserade av universitetsstudier kunde få den guidning och hjälp som kan behövas för att hitta ”rätt” i den uppsjö av program och lärosäten som finns i Sverige idag.

Har du något råd till en som precis har startat sin forskarutbildning?

Försök hitta någon eller några personer vars omdöme du litar på och diskutera dina idéer, analyser och slutsatser med dem så mycket som möjligt. Och var inte rädd för att bli utmanad intellektuellt av de personerna. I slutet av processen behöver man vara säker på sin egen tolkning, men under tiden bör man nog vända, vrida och tvivla ganska mycket på om man faktiskt har rätt. Sedan tror jag att det är svårt att gå igenom en forskarutbildning utan att vara genuint intresserad och nyfiken på det man skriver om – och nyfikenhet kräver att man inte har alla svaren från början.

Erik Åstrand