Medel till forskning om samundervisning med speciallärare

Att vara två i klassrummet kan ha stora fördelar. Nu ska kunskaperna om samundervisning med speciallärare öka. Foto: Mikael Wallerstedt
Skolforskningsinstitutet har beviljat medel till studier om hur samundervisning mellan klass- eller ämneslärare och speciallärare kan implementeras. Internationell forskning visar på goda resultat men kunskap i Sverige saknas. Projektet som består av fallstudier på en grundskola och en enkätstudie till professionen ska genomföras under 2026-2028.

David Paulsrud, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi.
Efter att regeringen presenterat en utredning som ska föreslå en ny specialpedagogisk utbildning debatteras speciallärares och specialpedagogers roll i den svensk skolan flitigt. Detsamma gäller frågan om inkludering, det vill säga om elever i behov av särskilt stöd ska undervisas inom eller utom ordinarie undervisning. Nu ska forskare studera samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare som samverkansform.
- Samundervisning, där speciallärare och klass- eller ämneslärare på olika sätt samarbetar direkt i det ordinarie klassrummet, har lyfts fram i internationell forskning som ett sätt att kunna tillgodose elevers stödbehov utan att de placeras utanför klassgemenskapen, säger David Paulsrud, ledare för projektet och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi.
- Vi vill kartlägga och få kunskap om hur, och i vilken utsträckning den här typen av samundervisning redan används i Sverige idag, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas med detta sätt att organisera stödundervisning.
Stor potential men brist på kunskap
Trots positiva resultat och uppmärksamhet i andra länder, främst USA, saknas kunskap om samundervisning i Sverige. I vårt grannland Finland står samundervisning med i läroplanen och rekommenderas som ett av flera sätt att ge stöd till elever. Och här finns också forskning.
Den visar att samundervisning kan understödja nya undervisningsstrategier och anpassning av undervisning. Med fler lärare i klassrummet med olika kompetens blir det lättare att möta behoven hos alla elever. Dessutom får lärarna själva möjlighet att lära av varandra och utvecklas professionellt. Forskningen indikerar även att undervisningen kan ha positiva effekter på klassrumsklimat och arbetsro.
Men skolkultur, läroplaner och stödsystem skiljer sig åt mellan länder och samundervisning som samverkansform har inte uppmärksammats i någon högre grad på hemmaplan.
- Det finns en del svensk litteratur som beskriver liknande arbetssätt, till exempel praktiska handböcker om tvålärarskap där klass- eller ämneslärare samarbetar kring en grupp elever genom att undervisa alla tillsammans. Samundervisning delar flera karaktärsdrag med det, men med den skillnaden att den ena av de samarbetande parterna är speciallärare, säger David Paulsrud.
Behov och utmaningar kopplat till stöd
Projektet utgår från det faktum att forskning uppmärksammar problem med organiseringen av specialpedagogisk verksamhet i svenska skolor. Studier pekar på att klass- och ämneslärare upplever sig ha svårt att hinna anpassa undervisningen efter alla elevers behov. Istället för handledning efterfrågas konkret stöd i klassrummet eller möjligheter att placera elever i mindre undervisningsgrupper.
- Den forskning vi planerar att genomföra tar avstamp i professionernas utmaningar och behov. Diskussionerna om inkludering kontra stödundervisning i mindre grupper bottnar generellt i mål- och värdekonflikter där kompensation ställs mot deltagande och där kognitiva mål ställs mot exempelvis sociala. Det tar sig ofta utryck i olika synsätt på hur specialpedagogiska professioner bör användas i skolan, där specialundervisning ställs mot exempelvis skolutveckling och handledning av lärare, säger David Paulsrud
Forskarna bakom det nya projektet tror att samundervisning har potential att använda specialpedagogiska resurser på ett framgångsrikt sätt, samtidigt som skollagen, som förordar försiktighet när det gäller att undervisa elever utanför ordinarie klassrum, kan beaktas.
- Förhoppningen är att resultaten ska bidra med viktig kunskap till specialpedagogisk forskning, men framför allt att projektet ska kunna ge ett konkret kunskapsunderlag för aktörer inom skolsystemet på flera nivåer. Förutom att publicera vetenskapliga artiklar planerar vi att skriva en digital handbok om samundervisning samt videomaterial kring hur samundervisning kan organiseras. Resultaten kommer också att spridas till andra skolor genom digitala seminarier, säger David Paulsrud.
Viktor Jacobsson
Så ska projektet genomföras
Projektet ”Implementering av samundervisning i Sverige: Klassrumsbaserad samverkan mellan klasslärare och speciallärare för att främja elevers lärande och delaktighet” syftar till att bidra med kunskap om användningen av samundervisning i svenska skolor samt vad som möjliggör och begränsar implementering av samundervisning i svensk kontext.
Projektet består av två delstudier. Den första är en fallstudie i en skola där samundervisning implementeras i tre klasser under läsåret 2026-2027. Här görs fältobservationer, gruppintervjuer och elevenkäter för att svara på frågeställningarna:
- Hur designas och genomförs samundervisning i en skola där arbetssättet implementeras och hur upplever samundervisande lärare och skolledning förutsättningarna för samundervisning?
- Hur upplever skolledning, samundervisande lärare och elever arbetssättet och dess inverkan på lärares möjligheter att differentiera undervisningen samt på elevernas lärande och delaktighet?
Den andra delstudien består av en datainsamling via elektronisk enkät som skickas till speciallärare och specialpedagoger i syfte att besvara följande frågeställningar:
- I vilken utsträckning och hur används samundervisning i skolor i Sverige?
- Vilka faktorer upplever svenska speciallärare och specialpedagoger möjliggör respektive begränsar användningen av samundervisning i svenska skolor?
Fakta
Samundervisning
Samundervisning definieras som ett samverkande pedagogiskt tillvägagångssätt där en klass- eller ämneslärare och en speciallärare eller specialpedagog undervisar gemensamt inom det ordinarie klassrummets ram. Undervisningssättet innefattar gemensam planering, genomförande och utvärdering av undervisningsprocessen.
Speciallärare och specialpedagoger
Sedan 2008 utbildas två specialpedagogiska professioner i Sverige: speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare har ett större ansvar för direkt undervisning av elever medan specialpedagoger är mer inriktad mot handledning av lärare och pedagogiskt utvecklingsarbete. I arbetet för båda yrkesgrupperna ingår också att utforma åtgärdsprogram, genomföra pedagogiska utredningar samt arbeta förebyggande med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Tidigare forskning har indikerat att professionernas arbetsuppgifter och roller varierar stort mellan skolor, men att handledning, specialundervisning och administrativt arbete upptar en stor del av arbetstiden.