Är parlamentet en jämställd arbetsplats? En studie av svenska riksdagens arbetsvillkor och dess inverkan på ledamöters uppträdande

Det här projektet tar sig an frågan om en jämställd representation i riksdagen från ett nytt perspektiv genom att se parlamentet som en könad arbetsplats. Projektet är inte bara teoretiskt innovativt utan bidrar även med den hittills mest omfattande empiriska undersökningen av arbetsvillkoren i riksdagen från ett jämställdhetsperspektiv.

  • Period: 2019-01-01 – 2023-12-31
  • Budget: 5 824 000 kr
  • Finansiär: Forte

Beskrivning

Den svenska riksdagen är känd för att vara ett av världens mest jämställda parlament. Bortom den numeriska jämställdheten och studier som visar att kvinnor har haft inflytande på den förda politiken, vet vi emellertid ganska lite om vilka hinder och möjligheter män och kvinnor möter i sitt arbete som politiska representanter. Det här projektet tar sig an frågan om en jämställd representation från ett nytt perspektiv genom att se parlamentet som en arbetsplats. Utgångspunkten är att ledamöters möjligheter att utföra sitt parlamentariska uppdrag påverkas av olika aspekter kopplade till arbetsplatsen och arbetets organisering, så som maktrelationer, formella och informella regler och normer samt könade föreställningar om hur en ledamot bör bete sig. Utifrån vår konceptualisering av den parlamentariska arbetsplatsen kommer vi att undersöka huruvida mäns och kvinnors arbetsvillkor skiljer sig åt i den svenska riksdagen samt hur arbetsmiljön påverkar manliga och kvinnliga ledamöters prestationer. Projektet är inte bara teoretiskt innovativt utan bidrar även med den hittills mest omfattande empiriska undersökningen av arbetsvillkoren i Riksdagen från ett jämställdhetsperspektiv.

– Vi har sedan 2015 samarbetat med Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet för att undersöka arbetsvillkoren i riksdagen. Inom ramen det arbetet kom vi att intressera oss för riksdagen som arbetsplats och för kvarvarande jämställdhetsproblem. I det här projektet får vi möjlighet att jobba vidare med dessa frågor och ta ett helhetsgrepp. Det finns ett stort intresse utomlands för dessa frågor, inte minst för att riksdagen anses vara ett av världens mest jämställda parlament. Vi är också glada att få möjlighet att kunna ägna oss åt forskning som kan bidra till att i praktiken förbättra jämställdheten bland folkvalda säger Josefina Erikson som leder projektet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin