Arvets betydelse för sociala beteenden: Nya ansatser i skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och genetik

Studiet av hur vi formas som sociala varelser, varför vi tycker, tänker och beter oss som vi gör, och vad som påverkar våra livsomständigheter, är förmodligen det tyngsta fundament som samhällsvetenskaperna vilar på. Varför är vissa människor mer högutbildade, mer välbetalda, hälsosammare och friskare, mer politiskt engagerade eller i allmänhet lyckligare än andra? Att förstå ursprunget till sådana sociala skillnader och ojämlikheter mellan människor ligger till grund för en stor mängd frågeställningar vi är intresserade av som samhällsvetare.

Grundinformation

  • Period: 2020-01-01 – 2024-12-31
  • Finansiär: 13 000 000 kr från Vetenskapsrådet och 5 800 000 kr från Riksbankens Jubileumsfond

Beskrivning

Traditionellt sett har samhällsvetenskaperna fokuserat på förklaringar som gäller vår sociala och ekonomiska bakgrund, hur vi uppfostras, vilken utbildning vi har och vad som händer oss under livets gång. Modern forskning har dock visat att dessa faktorer inte är hela förklaringen: hur vi resonerar och beter oss som sociala varelser och var vi hamnar i livet påverkas också till viss del av vårt genetiska arv. Studier av såväl tvillingar och adoptivbarn, mönster inom familjer, samt nyligen också molekylärgenetisk forskning pekar alla i samma riktning – en delförklaring till varför människor skiljer sig åt beträffande sociala värderingar och beteenden står att finna i att vi också har olika genuppsättningar. För att få en fullständig bild av varför vi tycker, tänker och agerar som vi gör, och hamnar i de samhälleliga positioner vi gör, behöver vi alltså ta hänsyn till att vi inte bara ärver vår sociala miljö, utan även vår arvsmassa.

De insikter som flödat från denna forskning har dock hittills haft ganska lite att säga om vad det är för genetiska faktorer som påverkar våra livsutfall, och hur effekterna av dessa faktorer beror på vår sociala miljö för att forma oss som sociala varelser. Det här projektet syftar därför till att ta detta högaktuella fält till nästa nivå. Projektet ämnar stödja och bygga vidare på en internationell och tvärvetenskaplig forskningsmiljö samt underlätta för det bredare vetenskapssamhället och andra forskare att inkorporera genetiska data i sin forskning. Vi har identifierat ett antal bredare mål för att åstadkomma detta.

Å ena sidan har de senaste årens dramatiska kostnadsreduktioner för genotypning gjort det möjligt att samla in genetiska data för ett mycket större antal individer än någonsin tidigare. När sådan genetisk data kombineras med registerdata eller andra typer av surveydata för dessa individer blir det möjligt att använda helgenomassociationsstudier (genome-wide association studies, eller GWAS), som förenklat innebär att man letar efter korrelationer mellan miljoner genetiska markörer och ett visst utfall. Vi föreslår en rad nya samhällsvetenskapligt relevanta utfall att studera, inom områden som utbildning och arbetsmarknadsutfall, sociala och politiska beteenden, samt hälsobeteenden. Vi räknar med att vara först med att identifiera genetiska varianter som är associerade med flera av dessa utfall.

Eftersom komplexa sociala drag sannolikt påverkas av ett mycket stort antal gener med var och en för sig väldigt små effekter kan fynden från sådana associationsstudier också användas för att konstruera så kallade polygenetiska index - ett sammanfattande index för en individs samlade genetiska predisposition för ett visst utfall. Sådana index kan användas både för att explicit undersöka hur sociala omständigheter interagerar med en underliggande genetisk disposition, men också som kontrollvariabel för att öka precisionen i olika former av interventionsstudier. Polygenetiska index fyller därför en viktig funktion för forskare som vill undersöka såväl genetiska som sociala faktorer i sina studier. Vi avser därför att skapa en bank med enhetligt framtagna index för genotypade respondenter i flera större samhällsvetenskapliga databaser. Detta kommer att göra steget avsevärt mindre för andra forskare att ta sig in på detta forskningsfält.

Forskning inom samhällsvetenskaplig genomik är på stark frammarsch tack vare de senaste årens teknologiska och metodologiska framsteg inom molekylärgenetiken. Den forskningsmiljö vi avser att fortsätta bygga upp kommer att ligga i framkant när det gäller att tillämpa de nya möjligheter dessa framsteg medför.

Projektmedlemmar

Projektledare: Sven Oskarsson
Medarbetare: Rafael Ahlskog, Qinya Feng, Oskar Pettersson, Aysu Okbay, Christopher Dawes, Daniel J. Benjamin, David Cesarini, Magnus Johannesson, Patrick Turley

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin