Att leva på omtvistad mark
Foto: Mostphotos
Vissa krig avslutas utan att lösa frågan om omstridd mark. Detta innebär en risk för återgång till krig och har förödande konsekvenser för människor som bor i området. Ändå lyckas vissa människor utveckla fredliga relationer till sina tidigare fiender. Det finns emellertid mycket lite forskning om freden som existerar parallellt med de olösta territoriella konflikterna. Med användning av det Relationella Fredsramverket (Jarstad et al. 2023; Söderström et al 2021) syftar projektet till att undersöka fred mot alla odds: Hur kan vi förstå grader av relationell fred i delade samhällen trots befintlig territoriell oförenlighet efter krigets slut?
Grundinformation
- Period: 2024-02-01 – 2024-08-31
- Budget: 802 000 kr
- Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Beskrivning
Projektet tillämpar en flernivåanalys, från internationell nivå till gräsrotsnivå, för att analysera nätverk av relationer som rör territoriella konflikter på Cypern. Situationen på Cypern formas av arvet från kriget 1963-1974, vilket resulterade i en de facto-delning där de flesta grekcyprioterna nu bor i den södra delen av ön, och de flesta turkcyprioterna bor i den norra delen. Turkiet har trupper i den norra delen av Cypern och Republiken Cypern accepterar inte utbrytarstaten TRNC (Turkiska republiken Nordcypern) som en självständig stat, men EU och FN är engagerade i fredsbevarande och medlingsinsatser för att återförena ön och förhindra återgång till våldsam konflikt. Det har inte varit några krigsrelaterade dödsoffer sedan 1974, och sedan gränsen öppnades 2004 finns aktiva ungdomsrörelser som engagerar sig i fredliga interaktioner över gränserna.
Frågan om hur människor kan leva i fred efter ett krig är mycket viktig. Efter krig förblir vissa områden fortfarande omstridda och det finns en risk för återgång till krig. Även utan krig gör territoriella konflikten livet svårt. Det är därför viktigt att lära av konfliktområden där människor har utvecklat någon form av fredliga relationer trots landkonflikt. Denna kunskap kan vara användbar för framtida lösningar på konflikterna på platser som Israel/Palestina och Ukraina, säger projektledaren Anna Jarstad