Barnpolitikens uppkomst och utveckling i ett jämförande perspektiv
FN:s barnkonvention genomsyras av sin syn på barn som kompetenta aktörer och ett multidimensionellt perspektiv på barns välfärd med sina tre pelare (resurser, skydd och delaktighet). Det här projektets huvudsyfte är att analysera det begynnande fenomenet barnpolitik sedan 1960 i ett komparativt perspektiv.
Grundinformation
- Period: 2017-01-01 – 2019-01-01
- Budget: 2 980 000 kr
- Finansiär: Forte
Beskrivning
Studien är på ett normativt plan inspirerad av barnkonventionen. På ett teoretiskt plan så inkorporeras begreppet rätt till delaktighet i definitionen av barns välfärd, där barns rätt till delaktighet kan ses som konstituerande för andra dimensioner av barns välfärd. Ett teoretiskt ramverk för att analysera barnpolitik, vilket inkluderar en taxonomi för olika typer av interventioner, kommer att prövas på policyutvecklingen i de 18 mest utvecklade OECD-länderna. Projektet bygger vidare på den feministiska kritiken av välfärdsstatsstudier men framhåller att defamilialiseringen inte har gått hela vägen för att omfatta alla familjemedlemmar som enskilda individer och rättighetsbärare. Med avstamp från barndomsforskningen och barns rättigheter identifierar vi underliggande dimensioner av barnpolitik. Variationer efter dessa dimensioner ger upphov till olika typer av barnpolitiska regimer. En begreppsapparat kommer att utformas för att möjliggöra en analys av policyutvecklingen i ett genealogiskt perspektiv. Det begreppsliga ramverket möjliggör en kritisk granskning av den socialpolitiska utvecklingen i Sverige och andra Europeiska länder de senaste decennierna. Genom en jämförande fallstudie av Norge och Sverige genererar projektet hypoteser om vilka faktorer som gynnar respektive missgynnar ett barnpolitiskt genombrott. På agendan står barns välfärd och hur den kan främjas genom att ta i beaktande olika dimensioner av barns välfärd i designen av policyinstrument.