Drömmen om det jämlika samhället: nostalgi eller levande vision?
Social jämlikhet har varit ett centralt värde i svensk politik under nästan hela 1900-talet. Ett av de främsta medlen för att skapa ett mer jämlikt samhälle var den moderna välfärdsstat som byggdes upp under efterkrigstiden. Sedan 1990-talets början har emellertid bilden av det jämlika Sverige förändrats. Även om inkomsterna fortfarande är mer jämlikt fördelade än i de flesta andra länder har skillnaderna ökat. Under samma period har socialförsäkringssystemen blivit mindre inkomstomfördelande, hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper växt och avståndet mellan hög- och lågpresterande barn i skolan ökat.
Grundinformation
- Period: 2021-01-01 – 2023-12-31
- Budget: 4 247 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Under samma period som klyftorna i Sverige ökat, förefaller också politiska målsättningar om social jämlikhet ha blivit mer otydliga. I stället för ”jämlikhet” har politiska företrädare övergått till att tala om ”likvärdighet”, ”lika villkor” eller ”minskade klyftor”. Samtidigt har jämlikheten som värde fått konkurrens av andra värden, som mångfald, valfrihet och individuellt självbestämmande. Detta reser frågan om jämlikhet fortfarande är en levande politisk vision i svensk politik och vilken betydelse som läggs i begreppet. Syftet med detta projekt är att undersöka hur strävan efter social jämlikhet kommit till uttryck inom olika välfärdsområden under efterkrigstiden och hur (om) dessa målsättningar har kommit att omformuleras efter 1980.
Social jämlikhet är ett av de mest centrala värdena i vårt moderna svenska samhällsbygge, säger Paula Blomqvist. Under senare decennier har vi sett en utveckling som förefaller undergräva jämlikheten även inom välfärdsområdet och då blir det extra viktigt att studera om det är så och i så fall på vilket sätt det sker.
Samarbetsparter
Ta bort denna layout + textmodul om stycket inte behövs.