Gymnasieutbildning för jämlikt politiskt deltagande? Betydelsen av form och innehåll
Syftet med det här projektet är att studera hur gymnasieutbildningens utformning och innehåll påverkar människors politiska deltagande. Sambandet mellan utbildning och människors benägenhet att rösta och engagera sig politiskt är ett av de mest välstuderade inom statsvetenskapen. Tidigare forskning har dock i huvudsak fokuserat på hur länge och på vilken nivå som människor har studerat. Dessutom har lejonparten av forskningen lagt stor vikt vid universitetsutbildning.
Grundinformation
- Period: 2020-01-01 – 2022-12-31
- Budget: 2 946 901 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Gymnasienivåns betydelse är mindre utforskad och särskilt ifråga om hur gymnasieutbildningens utformning påverkar politiskt deltagande finns det stora kunskapsluckor. I projektet avser vi bland annat att studera om valet mellan att gå ett yrkes- eller ett studieförberedande program påverkar individers vilja att rösta och engagera sig politiskt. Vi kommer också att analysera om enskilda ämnen, till exempel samhällskunskap, har en inverkan på människors politiska deltagande. En viktig del av projektet kommer att vara studera i vilken utsträckning olika gymnasieutbildningar kan kompensera för olika uppväxtvillkor som vanligtvis påverkar personers benägenhet att vara politiskt aktiva.
– Projektet är betydelsefullt eftersom att utbildning ofta lyfts fram för sin förmåga att kunna utjämna skillnader i politiskt deltagande, men då gäller det att veta hur utbildningen bör utformas för att skapa dessa möjligheter. Det är också viktigt att studera denna fråga på just gymnasiet eftersom det idag är den utbildningsnivå som de allra flesta genomgår, och där ungdomar förväntas få verktygen för att kunna vara aktiva samhällsmedborgare, säger projektledaren Marcus Österman.