Mellan fri rörlighet och hårda gränser: Implementeringen av inre gränskontroller som utmaning för eller utvidgning av den Europeiska integrationen

Under de senaste åren har integrationen inom den Europeiska Unionen utmanats på flera sätt. Ett exempel är flyktingkrisen 2015, som ledde till införandet av tillfälliga inre gränskontroller vid de nationella gränserna inom Schengen, som i flera fall fortfarande var på plats fem år senare. Eftersom att inre gränskontroller kan sägas vara uttryck för medlemsstaternas utövande av nationell suveränitet, utmanar denna utveckling idealet om öppna gränser och fri rörlighet inom EU. Syftet med detta projekt är att förstå hur spänningen mellan idealen om öppenhet och rättigheter till rörlighet å ena sidan, och krav på nationell säkerhet och kontroll å andra sidan, hanteras i den politik som styr Schengens inre gränser.

  • Period: 2020-01-01 – 2023-12-31
  • Budget: 3 150 000 kr
  • Finansiär: Vetenskapsrådet

Beskrivning

Forskningsproblemet behandlas i olika skeden av policyprocessen: först genom en jämförande studie av hur medlemsstaterna kommunicerar sitt beslut att införa dessa kontroller på europeisk nivå, och sedan genom en fallstudie av införande och genomförande av kontroller vid de inre gränserna i Sverige. Studien använder kvalitativ innehållsanalys av parlamentariska transkriptioner, policydokument och intervjuer, och har som ambition att identifiera vilken typ av gränsregim som skapas vid den Europeiska Unionens inre gränser. Empiriskt undersöker projektet hur spänningen mellan europeisk integration och nationell suveränitet kommer till uttryck vid införandet av inre gränskontroller. Projektet syftar också att till att bidra till utvecklingen av lämpliga begrepp för att förstå förhållandet mellan europeisk integration och nationell gränskontroll.

Inte minst i ljuset av Coronapandemin har det blivit tydligt hur viktig gränspolitiken kan vara. En av farhågorna med krisåtgärder, exempelvis tillfälliga gränskontroller, är att när de väl införts kan det vara svårt att återgå till ’det normala’ efter att krisen lagt sig. Därför känns det roligt att kunna bidra till forskningen hur de inre gränskontrollerna i Europa påverkar det europeiska samarbetet, säger Johanna Pettersson Fürst.

Projektet är en internationell postdok. och Johanna Pettersson Fürst kommer att vara gästforskare vid Nijmegen Centre for Border Research vid Radboud University i Nederländerna, under projekttiden.

Ta bort denna layout + textmodul om stycket inte behövs.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin