Secondary mobilization: The spread of political violence within and across borders
Dagens inbördeskrig och terrorattentat har inte mycket gemensamt med de bonde- och arbetarrevolutioner som utgör den empiriska grunden för teorier om varför och hur våldsam mobilisering går till. Det finns framförallt två aspekter som förekommer idag men som tidigare förklaringar inte har undersökt. Den första är frågan om varför en del konflikter består av ett stort antal olika grupper medan andra kännetecknas av enbart två motståndare? Den andra frågan är varför individer och organisationer som kan befinna sig tusentals kilometer ifrån en konflikt ändå väljer att mobilisera för väpnat våld som en konsekvens av den pågående konflikten? Med andra ord, varför sprider sig konflikter ibland genom att nya våldsaktörer bildas i samma land där konflikten finns, och ibland till nya våldsaktörer i andra länder?
Grundinformation
- Period: 2021-01-01 – 2024-12-31
- Budget: 5 894 166 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Den samhälleliga relevansen av att utforska de här frågorna kan knappast underskattas. Vi vet att inbördeskrig med fler aktörer är längre, mer våldsamma, leder till mer brott mot mänskliga rättigheter, och har större risk att följas av upprepade konflikter. Kortsiktigt så leder våldsspridning till bland annat flyktingströmmar, humanitära kriser, ekonomiska problem, och ökad risk för våldbejakande extremism. Dessutom så är det ett återkommande problem för forskning om konfliktförebyggande och "early warning" att existerande teorier är bättre på att förutspå var och när konflikt fortsätter än var och hur det sprids till nya samhällen.
Det här projektet syftar till att förklara det vi kallar för "mobilisering, del två", det vill säga vad som får individer och samhällen att mobilisera för våldsamheter i nya grupper istället för de som redan finns och som redan använder våld. Mer specifikt så undersöker vi hur vem som blir mobiliserad i den nya gruppen, och var dessa individer och samhällen som mobiliseras finns.
Vår föreslagna förklaring till den här frågan handlar om upplevda hot mot individer och mot självdefinierade gemensamma identiteter. Vår teoretiska förklaring börjar med förekomsten av våldsamheter i form av inbördeskrig, repression, eller terrorism i ett land. Den första länken mellan detta våld och ny mobilisering i andra delar av landet eller i andra länder består av de offer för det första våldet som migrerar. För dessa individer, det är rationellt att vara bättre förberedda om nya våldsamheter kommer att bryta ut på den plats de befinner sig - men bara om situationen i stor utsträckning liknar situationen där de tidigare drabbats av våld. Vi menar att det är enbart i situationer där det finns stora likheter mellan både förövarna och identiteten för möjliga offer som mobilisering kommer att spridas på detta sätt. Den andra länken mellan det första våldet och spridning har att göra med symboliska attacker mot en specifik gemensam identitet. Här menar vi att det inte är drabbade individer som har information om risken för nytt våld, utan vad som är attackerat i det tidigare våldet. Återigen så menar vi att spridning enbart sker när det finns stora likheter mellan både förövarna och den identitet som är utsatt för våld och på annan plats anser att risken är hög att bli drabbade i framtiden.
För att undersöka dessa frågor kommer projektet att samla in detaljerad data om våldsamheter världen över och koppla detta till olika upplevda gemensamma identiteter - vilka kan vara etniska, religiösa, ekonomiska, politiska, eller baserade på andra faktorer - och sedan undersöka om detta förklarar var och när mobilisering sker och konflikter sprids. Vi kommer också att specifikt analysera de individer som aktivt deltar i mobilisering av nya grupper för att undersöka om de har någon direkt koppling till tidigare konflikthändelser. Förutom teoriutveckling så kommer projektet att utveckla ny metod för datainsamling, och bidra med ny data för framtida analyser.
Samarbetsparter
Ta bort denna layout + textmodul om stycket inte behövs.