Varsel om stridsåtgärd: ett nytt mått på arbetsmarknadskonflikt

Fabriksmiljö

Enligt svensk lag måste ett varsel om stridsåtgärd läggas innan arbetsmarknadens parter får starta strejk eller lockout, men de flesta varsel leder inte till arbetsinställelse. Varsel utgör ett påtryckningsmedel som kan användas i förhandlingssituationen när parterna nått ett dödläge och kan således betraktas som en typ av konflikt mellan arbetsmarknadens parter som skiljer sig från den vedertagna förståelsen av konflikt, nämligen arbetsinställelse. Vi hävdar att idag när arbetsinställelser är ovanliga har varsel blivit ett bättre mått på arbetsmarknadskonflikter men forskare har hittills inte systematiskt undersökt vilken roll varsel spelar i kollektivavtalsförhandlingar.

  • Period: 2019-01-01 – 2024-06-30
  • Budget: 3 930 000 kr
  • Finansiär: Forte
Varselhandling

Beskrivning

Detta projekt undersöker vem, när och varför man lägger varsel, samt konsekvenserna av varsel i Sverige. Vi samlar in information om samtliga varsel om stridsåtgärd som lagts under tidsperioden (1980-2020), som inkluderar en period med många arbetsinställelser (1980-talet) och en period med få (1990-2000-talen). För att kunna undersöka orsaker och konsekvenser av varsel kommer det omfattande materialet om varsel kombineras med information från utvalda kollektivavtal, samt relevanta data om arbetslöshet, inflation och löneutveckling.

Projektet lämnar viktiga teoretiska och empiriska bidrag till arbetsmarknadsforskningen genom att:

  1. behandla varsel som ett alternativ till strejk och därmed problematisera vad en arbetsmarknadskonflikt är;
  2. för första gången tillgängliggöra empiriskt data om varsel i Sverige under en längre tidsperiod;
  3. beskriva hur kollektivavtalsförhandlingar går till, vilka sektorer som använder varsel, vad man strider om och hur detta förändrats över tid. Våra resultat nyanserar inte bara den vedertagna bilden av den ”fredliga svenska arbetsmarknaden” men öppnar även för kommande jämförande studier om maktbalansen på arbetsmarknaden.

Projektledare: Jenny Jansson
Medarbetare: Katrin Uba

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin