”Jag var den enda samen i vår familj under en mycket lång tid”: En nexusanalys av revitalisering av språk och kultur

Språkskifte och revitalisering leder till olika typer av tystnad. I Nordnorge ledde långvarigt förtryck och stigmatisering till att de samiska språken och diskussioner om urfolksidentiteter, kulturella praktiker och språkbruk, tystnade. Denna diskursiva tystnad kan ses som en strategi för att hantera konsekvenserna av assimilering och förtryck (Johansen 2013) eller bristande medvetenhet om språkval (Kulick 1992). Revitaliseringsprocesser syftar till att återinföra ett språk i bruk, men bidrar ofta till diskussioner om ursprungsbefolkningens identitet och språk- och kulturpraxis. Detta kan i sin tur leda till många och komplexa ställningstaganden och spänningar. Även om revitalisering kan bidra till läkning (McKenzie 2022) är det ofta en djupt känslomässig upplevelse att övervinna den tystnad som förtryckande politik har lett till (Lane 2023). För att belysa detta studerar vi hur sådana diskurser förändras över tid, med hjälp av data från Olmmáivággi, ett kustsamiskt samhälle i Nordnorge.

Med utgångspunkt i samtal med samiska deltagare (2007 och 2023) undersöker vi hur upplevelser av revitalisering förändras över tid. År 2007 befann sig lokalsamhället i en läkningsprocess efter svåra etnopolitiska konflikter i samband med revitaliseringsinsatser under 1990-talet. År 2023 har revitaliseringsprocessen tagit fart i Norge och blivit mer accepterad både i Olmmáivággi och i samiska samhällen i allmänhet. Analysen belyser hur denna utveckling upplevs på individnivå, särskilt när det gäller att bryta tystnaden kring språk- och kulturpraxis och identitetspositionering.

Tid är en viktig faktor i revitaliseringsprocesser, men den är inte tillräckligt studerad i forskningen om språkrevitalisering (Lane 2010). Vissa diskurser cirkulerar under långa tidsperioder och kan förefalla avlägsna från sociala handlingar, särskilt när det gäller processer som involverar förtryck, revitalisering och återerövring. För sådana undersökningar är nexusanalys en väl lämpad metod eftersom den gör det möjligt för oss att analysera både hur diskurser utvecklas över tid och hur diskurser internaliseras av sociala aktörer (Scollon & Scollon 2004; Lane 2023). Med utgångspunkt i detta ramverk undersöker vi hur erfarenheter av och reflektioner kring revitaliseringsinsatser och Ingeneity förändras över tid.

Referenser

Johansen, Å.M. (2013) Overcoming silence: Language emancipation in a coastal Sámi-Norwegian community. Sociolinguistic Studies 7.1–7.2, 57–77

Lane, P. (2010) ‘We did what we thought was best for our children’: A nexus analysis of language shift in a Kven community. International Journal of the Sociology of Language 202, 63–78

Lane, P. (2023) From silence to silencing? Contradictions and tensions in language revitalization. Applied Linguistics, 44 (5), 833–847

McKenzie, J. (2022) Addressing historical trauma and healing in Indigenous language cultivation and revitalization, Annual Review of Applied Linguistics, 42, 71–77

Scollon, R. and Scollon, S.W. (2004) Nexus Analysis: Discourse and the Emerging Internet. London: Routledge.