Michael Neiß: Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik: Del 1 : En multiperspektivisk studie om figurknoppspännen av Birkatyp

Abstract

Under de gångna 150 åren har olika generationer av forskare närmat sig vikingatidens djurornamentik med frågor som varit lika mångfacetterade som de material som de studerade. Den här studien fokuserar på figurknoppspännen av Birka-typ. I sin klassiska form liknas figurknoppspännet bäst vid en skulptur som byter skepnad i takt med att betraktaren byter perspektiv. Figurknoppspännen blåser inte bara nytt liv i traditionella forskningsfrågor. De väcker också nya forskningsfrågor som styr oss in på okända farvatten. Här gör vi fältobservationer som faller utanför arkeologins etablerade förklaringsmönster. Med ledning i den indiska liknelsen om de sex blinda männen som sökte komma underfund med det okända fenomenet ”elefant”, närmar jag mig fenomenet ”figurknoppspänne” från olika betraktningsvinklar – närmare bestämt genom att kombinera olika metoder som har utvecklats inom separata forskningsdiscipliner som arkeologi, konsthistoria, kognitionsvetenskap och filologi. Det metodologiska ramverket för mitt flermetodsupplägg är informerad GT. Med detta avses en variant av datagrundad teoribildning som använder etablerade teorier för att identifiera och förklara mönster i materialet vilka legat utanför disciplinens traditionella forskningsfokus. Motsättningar som uppstår genom blandningen av metoder ses inte som ett hinder, utan som en generator för tankegnistor som alstrar en ny teori. Genom att kombinera dynamisk typologi, ikonologisk hermeneutik och multimodal semiotik, avslöjar min studie ett antal okända paralleller mellan djurornamentik och diktkonst i kontex­tuell, kognitiv och visuell bemärkelse. Som resultat är man benägen att leta efter en potentiell koppling mellan dessa två distinkta uttryck för vikingatidens kultur. Användes föremål med djurornamentik som referenspunkter för skaldisk ekfras? Eller fungerade djurornamentiken som ett materiellt ankare för samma konceptuella blandningar som också materialiserades inom skaldernas poesi? Undersökningen utmynnar i en empiriskt grundad teori som kopplar smedens bildspråk till skaldens språkbilder, närmare bestämt inom ramen för den fornnordiska idrottsideologin.