Rejina Gurung: Co-creating Respectful Maternity Care Intervention to Improve Perinatal Mental Health in Nepal

Abstract

Bakgrund: Att behandlas illa vid institutionsfödslar är ett globalt folkhälsoproblem, då 80% av förlossningarna sker på vårdinrättningar. Förlossningsdepression behandlas fortfarande inte på ett adekvat sätt i många mödravårdsmiljöer, och det finns ett brådskande behov av att utreda kopplingen mellan att behandlas illa och förlossningsdepression. 

Syfte: Att undersöka sambandet mellan att behandlas illa under förlossning och förlossningsdepression, och att samskapa respektfulla vårdinsatser på ett offentligt sjukhus i Nepal.  Genom att bedöma prevalensen av att behandlas illa under förlossning (Artikel I), och sambandet till depressiva symtom postpartum (Studie II). Artikel III syftade till att utforska illa behandling ur ett kvinnoperspektiv, och Artikel IV syftade att tillsammans utforma prototyper av respektfull mödravård genom att involvera barnmorskor.

Metod: Prospektiva kohortstudier genomfördes i Artikel I och Artikel II för att mäta prevalens och sambandet mellan att behandlas illa under förlossning och depressiva symtom postpartum. I Studie III genomfördes djupintervjuer för att utforska kvinnors perspektiv. För Artikel IV användes en sam-skapande process för att utveckla prototyper för respektfull vård som involverar barnmorskor. 

Resultat: Totalt 84,3 % (n = 53 047) av kvinnorna hade ingen möjlighet att diskutera sina bekymmer; 80,4 % (n = 50 593) var inte tillräckligt informerade; 42,1 % (n = 26 492) fick inte amningsrådgivning; 1,5 % (n = 944) nekades vård efter förlossningen på grund av bristande betalningsförmåga. Kvinnor i åldern 30–34 år (β,− 0,38013; p-värde, 0,000) var mindre benägna att uppleva att de behandlades illa jämfört med kvinnor i åldern 18 år eller yngre. Dessutom var kvinnor från relativt missgynnade (dalitiska) etniska grupper mer illa behandlade (β, 0,29596; p-värde, 0,000) än kvinnor från mer gynnade etniska grupper (Chettri). Artikel II fann att en tredjedel av kvinnorna (n = 360, 29,5 %) upplevde att de behandlades illa under förlossningen och dessa kvinnor var 1,47 gånger mer benägna (cRR 1,47; 95 % KI 1,14, 1,89; p = 0,003) att uppleva depressiva symtom postpartum. Studie III beskrev hur kvinnorna behandlades illa, från fysisk misshandel till ensamma födslar och en sjukhusmiljö som upplevdes ogynnsam för både kvinnor och barnmorskor. Artikel IV beskrev de utformade prototyperna: botten-upp kommunikation inom organisationen, kommunikationsfärdigheter för barnmorskor och samhällsbaserad hälsoutbildning för gravida kvinnor.

Slutsats: Avhandlingen visar på att många kvinnor behandlas illa under förlossningen, en potentiell koppling till förlossningsdepression, samt belyser kapaciteten av samskapande interventioner för att ta itu med grundorsakerna till att behandlas illa. Person-centrerad vård med effektiv kommunikation i en stödjande sjukhusmiljö är avgörande för positiva hälsoresultat.