Jenny Gustafsson: Le subjonctif dans le français du XXIe siècle: Étude sur l’emploi des modes après il est possible / probable que, espérer que et après que

Abstract

Denna studie undersöker modusbruket och framförallt bruket av konjunktiv efter uttrycken probable / possible que, espérer que och après que i 2000-talsfranska, som alla (bortsett från possible que) enligt de flesta grammatikor och lexikon bör följas av indikativ, samtidigt som de har en viktig plats i vissa teorier om franskans modussemantik. Analysen omfattar både faktiska användningsmönster och de språkliga normföreställningarna (l’imaginaire linguistique) som talare har kring uttrycken.

Det undersökta materialet utgörs av 12 044 förekomster av probable / possible que, espérer que och après que fördelat på tre hypergenrer: artiklar, kommentarsfält och böcker. Resultaten visar att konjunktivfrekvensen varierar utifrån hypergenre. Det är dock inte samma korpus som sticker ut med hög konjunktivanvändning vad gäller alla uttrycken. Det finns en högre konjunktivanvändning efter probable que än väntat, särskilt i de fall då probabiliteten är förstärkt med adverb som très, fort osv (70% i artikelkorpusen). Användandet av konjunktiv är förhållandevis hög efter espérer que i artikel- och kommentarsfältskorpusarna, medan frekvensen är låg i bokkorpusen. Bortsett från kommentarsfältet är konjunktivanvändningen något lägre efter après que än vad som anges i både vissa vetenskapliga studier och i de språkliga normföreställningarna som talare uttrycker på bland annat internetforumet WordReference.com.

Med hjälp av en multivariat statistisk analys identifierades faktorer som påverkar valet av modus, som hypergenre och det styrande uttryckets tempus.