Олена (Olena) Янссон (Jansson): An Account of the Turkish Sultan’s Court: A study of the Textual History and the 17th-century East Slavonic translations

  • Datum: 26 maj 2025, kl. 10.15
  • Plats: Geijersalen, Engelska parken, Uppsala
  • Typ: Disputation
  • Respondent: Олена (Olena) Янссон (Jansson)
  • Opponent: Antoaneta Krastanova Andonova Granberg
  • Handledare: Ingrid Maier, Anastasia Makarova
  • Forskningsämne: Slaviska språk
  • DiVA

Abstract

En berättelse om den turkiska sultanens hov: texthistoria och 1600-talets östslaviska översättningar

Denna studie undersöker texthistorien av en ursprungligen muntlig berättelse om den turkiske sultanens hov som Domenico Hierosolimitano sammanställde år 1611 i Rom. Texten spreds först i flera reviderade versioner på italienska, därefter genom översättningar till ytterligare några språk, däribland franska, engelska, polska och kyrkslaviska, samtidigt som den anpassades till olika kulturer och religioner, bl.a. katolicismen och ortodoxin.

Studien kartlägger, med en filologisk och översättningsvetenskaplig ansats, textens förändring mellan muntlig, handskriven och tryckt form samt analyserar de viktigaste aktörernas roll, däribland författarens, översättarens, förläggarnas och avskrivarnas. Förutom Domenico Hierosolimitano, hade även bl.a. den italienska boktryckaren Alfonso Chierici, den polska översättaren Szymon Starowolskis och sex östslaviska översättare: Ivan Maksimov, Andrej Lyzlov, Michail Kropotkin samt tre anonyma översättare en avgörande betydelse för textens historia. Studien undersöker också senare utgåvor av texten och visar hur en berättelse om det Osmanska imperiet på slutet av 1500-talet kan länkas till den moderna läsaren. 

I centrum för analysen står de sex handskrivna östslaviska översättningar som oberoende av varandra tillkom parallellt i Moskvariket mellan 1649 och 1690. Analysen påvisar hur de östslaviska översättarna fungerade som medlare mellan Väst och Öst samt hur textens översättning och spridning påverkades av materiella och ideologiska förändringar och begränsningar i Moskvariket under 1600-talet. Studien bekräftar existensen av sex östslaviska översättningar och identifierar Maksimov som den första östslaviska översättaren. Den bevisar också att fullständiga, tidigare förmodat förlorade, kopior av Lyzlovs översättning finns bevarade. Med hjälp av begreppet interkulturell översättning undersöks hur varje översättare tolkade de tidigmoderna översättningstraditionerna, något som resulterade i en rad språkliga, kulturella och kommunikativa textändringar.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin