Jonatan Schytzer

Vetenskaplig produktion

1. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten – monografi, 2020, Iustus förlag, 543 s., se vidare Doktorsavhandling
2. (Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv – artikel, 2020, SvJT, 17 s., samförfattad med Olof Wadell, se vidare Tvärvetenskapligt forskningssamarbete
3. Mervärdesskattefordrans status i konkurs – artikel, 2021, SkatteNytt, Akademisk årsskrift, 44 s., peer review, samförfattad med Mikael Ek, se vidare Mervärdesskatt och insolvens
4. Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion – artikel, JT 2022/23, 37 s., peer review, samförfattad med Mikael Ek, se vidare Mervärdesskatt och insolvens
5. The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings? – artikel, HERO, 20 s., peer review, se vidare Internationellt forskningssamarbete
6. Konkursundantaget i verksamhetsövergångsreglerna – gäller undantaget även vid rekonstruktion genom konkurs? – artikel, Festskrift Möller, 19 s., se vidare Festskrift Möller
7. Miljön i konkurs – monografi under utgivning på Norstedts förlag, 341 s., se vidare Miljön i konkurs
8. What If Polluters Cannot Pay? A Study of The Swedish Mining Bankruptcies – artikel, Insolvent Polluter Still Pays’ Principle?, Nederlandse Vereniging voor Rechtsvergelijkend en Internationaal Insolventierecht (NVRII) / Netherlands Association for Comparative and International Insolvency Law (NACIIL), 38 s., se vidare Miljön i konkurs
9. En ny lag om företagsrekonstruktion – artikel, 2021, JP Infonet, 12 s., se vidare JP Infonet
10. Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – artikel, 2021, JP Infonet, 7 s., se vidare JP Infonet
11. Beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 p. utsökningsbalken i nytt ljus – artikel, 2022, JP Infonet, 5 s., se vidare JP Infonet
12. Lönefordrans uppkomsttidpunkt avseende företagsrekonstruktion – artikel, 2022, JP Infonet, 9 s., se vidare JP Infonet
13. Konkursgäldenärens deklarationer – artikel, 2024, JP Infonet, 6 s., se vidare JP Infonet
14. Lönefordrans uppkomst avseende insolvensrätten: HD återupprättar systemet i ”Emmabodas resningsansökan” – artikel, 2024, JP Infonet, 9 s., se vidare JP Infonet
15. Koncentration av konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion – artikel, 2024, JP Infonet, 9 s., se vidare JP Infonet
16. The Rise of the Claim. Highlighting the Ever-present Ethical Dimension of Law in a Technical Setting – artikel, antologin de lege 2020, Iustus förlag, 2021, 6 s., se vidare Övriga
17. Några anmärkningar om fordrans uppkomst inom insolvensrätten – förpliktelseprincipen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen – artikel, 2021, Ny Juridik, 38 s., se vidare Övriga

Fordrans uppkomst inom insolvensrätten – doktorsavhandling

Ämnet för avhandlingen är fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Huruvida en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt är bl.a. avgörande för vilka fordringar som får göras gällande i en konkurs, vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord (numera skulduppgörelse) i en företagsrekonstruktion och vilka fordringar som ingår i en skuldsanering. Frågan om fordrans uppkomsttidpunkt är alltså av grundläggande betydelse inom insolvensrätten. Även om utgångspunkten för ämnet och därigenom också avhandlingen är insolvensrättslig behandlas en mängd olika förmögenhetsrättsliga fordringstyper i avhandlingen, såsom utomobligatoriska skadeståndsfordringar, lönefordringar och hyresfordringar, såvitt avser deras uppkomsttidpunkt.

Mitt intresse för ämnet väcktes genom en serie av rättsfall från Högsta domstolen, vilka jag fann svårförenliga med tidigare praxis, vad gäller slutsats, vilka argument som tillmättes betydelse och hur frågan angreps. Avhandlingsarbetet präglades av att jag försökte att förstå denna diskrepans. Hermeneutiken var till stor nytta i detta arbete. I min forskning har jag funnit att det finns olika argumentationslinjer i frågan om fordrans uppkomst. Beroende på vilken argumentationslinje som anläggs klassificeras frågan på olika sätt. För att tala hermeneutiska är det möjligt att ha en insolvensrättslig eller en förmögenhetsrättslig förförståelse av frågan. Valet av argumentationslinje påverkar hur frågan ställs, vilka argument som kan göras gällande och vilka slutsatser som nås.

I avhandlingen har dessa olika argumentationslinjer undersökts både på ett allmänt och ett specifikt plan relativt de insolvensrättsliga bestämmelserna i vilka frågan om fordrans uppkomst aktualiseras. I den allmänna delen behandlas även vissa principiella frågor, såsom det i insolvensrätten (och andra delar av förmögenhetsrätten) inneboende motståndet mot att använda begrepp i rättsliga lösningar och språkets betydelse i rättstillämpningen. I undersökningen av dessa frågor har bl.a. hermeneutik, narratologi och dekonstruktion använts för att problematisera det nämnda motståndet.

Genom att uppmärksamma de olika argumentationslinjerna har skillnader mellan rättsfall och ståndpunkter i doktrinen kunnat förklaras på ett sätt som inte tidigare gjorts i svensk rätt. Resultatet innebär också att vissa för den svenska kontexten nya argument har lyfts fram. Studierna har även resulterat i rättsdogmatiska slutsatser i form av bl.a. tre principer, nämligen förpliktelseprincipen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen. Dessa principer möjliggör en motsägelsefri systematisering av rättskällorna.

Avhandlingen har recenserats av fakultetsopponenten Claes Martinson i JT 2021/22 s. 48 ff. och prisats på Insolvensrättsligt forum 2022. Vidare har jag efter disputationen presenterat forskningsresultaten från avhandlingen såväl internationellt som nationellt, på olika universitet, advokatbyråer och konferenser. Se vidare nedan Presentation av forskning.

Tvärvetenskapligt forskningssamarbete

Från och med vintern 2019/2020 har jag ett tvärvetenskapligt samarbete med Olof Wadell, som numera är fil.dr och universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Samarbetet har hittills främst resulterat i en artikel ”(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv” samt ett flerårigt forskningsanslag från Jan Wallanders & Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse (Handelsbanken). Anslaget erhölls i konkurrens med andra forskare och finansierar 70% forskning för både mig och Olof under perioden 1 juli 2024–30 juni 2026.

I den nämnda artikeln om konkursgäldenärens avtal tar vi ett tvärvetenskapligt grepp om frågan om konkursboet ska ha en tvingande inträdesrätt i konkursgäldenärens avtal genom att både företagsekonomisk forskning avseende affärsrelationer och tidigare juridisk forskning beaktas. Historiskt sett har man inom den juridiska forskningen menat att konkursboets presumtiva motpart skyddas av att hen får betalt och att detta skydd är gott nog. Företagsekonomisk forskning avseende just affärsrelationer visar att många fler aspekter än just prestationen (här betalningen) spelar roll för företag. Med interorganisatorisk teori har vi kunnat påvisa att relationen mellan konkursgäldenären och gäldenärens medkontrahent samt konkursboet har betydelse i frågor om gäldenärens avtal. Det innebär att en rad ytterligare hänsyn behöver tas i frågan om konkursboet ska ha en tvingande inträdesrätt.

I det nu pågående forskningsprojektet ”Företagsrekonstruktion: Mot ett vidare utvecklat livskraftstest” studerar vi just livskraftstestet som skärptes genom den nya lagen om företagsrekon­struktion. Syftet med testet är att säkerställa att endast företag som är möjliga att rekonstruera släpps in i förfarandet. Det ska ses mot bakgrund av att så många som varannan rekonstruktion i det gamla förfarandet misslyckades. Ribban har höjts, men det är fortsatt högst oklart hur domstolen ska göra bedömningen av företags livskraft. Risken är därmed att livskraftstestet inte blir den tänkta utsållningsmekanismen.

Syftet med projektet är att vidareutveckla livskraftstestet med målet att generera ny kunskap som möjliggör att färre företagsrekonstruktioner misslyckas. En utgångspunkt för projektet är att rekonstruktörer redan idag har en hel del praktisk kunskap om vilka företag som kan rekonstrueras. Vi kommer därför att intervjua ett tjugotal rekonstruktörer för att ta del av denna kunskap samt samla in data avseende de rekonstruktioner som genomförts hittills avseende bl.a. hur företagen i ansökan om företagsrekonstruktion samt i rekonstruktionsplanen menat att livskraftstestet är uppfyllt. I projektet kommer vi också att göra komparativa studier av amerikansk rätt, där ett livskraftstest funnits sedan lång tid tillbaka. Vi kommer även att använda oss av företagsekonomisk teoribildning, om vad som gör ett företag framgångsrikt. Målet är att presentera våra forskningsresultat i en svensk tidskrift, en internationell tidskrift samt en internationell marknadsekonomisk tidskrift.

Mervärdesskatt och insolvens

Efter disputation har jag haft ett forskningssamarbete med universitetslektor Mikael Ek, Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Det har resulterat i två artiklar på temat mervärdesskatt och insolvens (båda har granskats genom peer-review). I ”Mervärdesskattefordrans status i konkurs” undersökte vi om mervärdesskattefordran ska anses utgöra en gäldenärs-, konkurs- eller massafordran, när fordran uppstår till följd av leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och justering av tidigare gjorda avdrag. Temat har i princip inte behandlats på 20 år i svensk rätt och fått en förnyad aktualitet genom praxisutveckling både inom mervärdesskatterätten och insolvensrätten. I ”Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion” behandlar vi om en mervärdesskattefordran ska ingå i en skulduppgörelse vid försäljning av varor och tjänster samt vid justering av tidigare gjorda avdrag som föranleds av nedsättning av beskattningsunderlaget. Artikeln avser tillämpningen av den nya lagen om företagsrekonstruktion och i den beaktas ny praxis från EU-domstolen, praxis som inte tidigare behandlats i svensk rätt.

Forskningen har presenterats och diskuterats på flera seminarier. Slutsatserna har också utgjort underlag för en advokatkurs hos Ex Libro. Se vidare nedan Presentation av forskning.

Festskrift Möller

Vid Insolvensrättsligt forum 2024 överlämnade vi en festskrift till professor emeritus Mikael Möller. Jag författade ett bidrag till festskriften samt var huvudredaktör. Festskriften omfattar 40 bidrag från totalt 46 skribenter. I mitt arbete som redaktör har jag ansvarat för och utfört den övergripande planeringen av festskriften, skött mycket av korrespondens med skribenterna och förlaget, säkerställt tryckbidrag, samt varit redaktör för 20 av bidragen.

Mitt bidrag ”Konkursundantaget i verksamhetsövergångsreglerna – gäller undantaget även vid rekonstruktion genom konkurs?” handlar om just det konkursundantag som finns i verksamhets­övergångsreglerna, d.v.s. de arbetsrättsliga regler som är tänkta att skydda arbetstagare när någon förvärvar en verksamhet snarare än bolaget. I dessa skyddsregler görs undantag för verksamheter som säljs i konkurs. Reglerna, här LAS, måste dock tolkas direktivkonformt och det finns ny praxis från EU-domstolen som behöver beaktas. I artikeln ställer jag frågan om konkursundantaget gäller när en rekonstruktion sker genom konkurs.

Miljön i konkurs

Sedan 2022 har jag haft ett forskningsprojekt om miljö och konkurs. Projektet är finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse (2 år, 75%) och finansieringen erhölls i konkurrens med andra forskare. Se bilaga O 1. Projektet tar avstamp i det samhällsproblem vi genom media blivit uppmärksammade på under senare år, nämligen hur en rad personer och företag skott sig på miljöns bekostnad. Aktörerna har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har giftigt avfall dumpats på åkrar hos privatpersoner och i närheten av vattentäkter. Avfall har hanterats så ovarsamt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar. Dåvarande miljö- och klimatminister Bolund kallade dessa aktörer för ”avfallsgangsters”, vilket förefaller vara en rättvisande benämning.

Några av aktörerna har fått långa fängelsestraff och dömts att betala skadestånd. Problemet är dock att i de allra flesta fall saknas pengar hos både de kriminella och företagen de drivit för att bekosta en sanering av miljön. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen kortsluter det miljörättsliga systemet som bygger på att det är förorenaren som ska betala. I dessa fall saknas medel för att sanera miljön. Man kan säga att miljön har försatts i konkurs. Syftet med projektet är att undersöka hur principen om att förorenaren ska betala kan genomdrivas inom ramen för det konkursrättsliga systemet, för att undvika att denna situation uppstår.

Projektet kommer att resultera i en monografi, som i skrivande stund är under utgivning hos Norstedts juridik. I monografin behandlas tre typfall, nämligen drivmedelsstationer, avfallsanläggningar och gruvor. Gemensamt för dessa verksamheter är att redan från den stund verksamheten påbörjas skapas latenta miljöskulder, som kommer att behöva tas om hand om verksamhetsutövare går i konkurs. För att hitta lösningar på hur förorenaren ska betala även om den går i konkurs har jag funnit det vara berättigat att dels undersöka vad som gäller enligt befintligt regelverk (för att hitta brister i detsamma), dels undersöka vad som borde gälla.

I monografin tas avstamp i ett teoriavsnitt som innehåller en studie av principen om att förorenaren ska betala, för att klargöra vad som menas med just att förorenaren ska betala. Teoriavsnittet innehåller också en studie av syftet med konkursinstitutet, vilket innefattar en behandling av den internationella diskussionen avseende det nämnda syftet. Det har inte tidigare beskrivits i svensk rätt på ett utförligt sätt. Teoriavsnittet bildar ett teoretiskt ramverk för den vidare undersökningen. Monografin innehåller också en miljörättslig bakgrund i vilken det klargörs vilka typer av miljörelaterade krav som uppkommer i de olika typfallen. Efter detta studeras under vilka förutsättningar utdelning ges på miljökrav. Det innefattar en rad konkurs- och miljörättsliga spörsmål, såsom uppkomstfrågor, om kraven ska beaktas i utdelningsförslaget samt vad som krävs för att kraven ska bli fullgångna. I studien undersöks också vilken prioritet miljökrav ges. Det gäller både direkt, i form av förmånsrätt, samt indirekt, i form av att konkursboet blir ansvarigt. I besvarandet av frågan om prioritet borde ges görs en komparativ studie av norsk, kanadensisk och amerikansk rätt. Vidare undersöks under vilka förutsättningar säkerhet ska ställas för miljökrav samt om säkerhet borde ställas vid fler tillfällen. I den undersökningen tas det hjälp av rekommendationer från bland annat Världsbanken.

Projektet, Miljön i konkurs, har också genererat en artikel, ”What If Polluters Cannot Pay? A Study of The Swedish Mining Bankruptcies”. I artikeln sammanfattas några av de viktigaste slutsatserna från monografin för en internationell publik. Artikeln kom till med anledning av att jag bjöds in till en konferens som ”The Netherlands Association for Comparative and International Insolvency Law” (NACIIL) anordnade i Utrecht, juni 2024. NACIIL samlar såväl praktiker som teoretiker i Nederländerna och anordnar årligen en konferens med särskilt utvalda internationella talare. Till just denna konferens hade jag och en forskare från New York University, Michael Ohlrogge bjudits in för att presentera vår forskning. Michael Ohlrogge anses som en av de ledande forskarna i USA när det gäller frågor om miljö och konkurs. Mitt och Michaels bidrag, samt bidrag från några nationella forskare och praktiker, publicerades i antologin, ”Insolvent Polluter Still Pays’ Principle?”.

Genom mitt projekt om Miljön i konkurs, samt mitt internationella forskningssamarbete (se nedan), har jag också bjudits in och deltagit i ett projekt på temat klimatförändringar och insolvensrätt. Projektet sattes samman och anordnas av Världsbanken, INSOL International (en organisation som samlar över 12 000 insolvensrättare från hela världen) samt International Insolvency Institute (som också samlar insolvensrättare från hela världen). Vi är tolv experter från hela världen som deltar i projektet och sågs i Washington DC i februari 2024. Jag fick möjlighet, liksom de andra, att presentera min forskning på Världsbankens huvudkontor och vi diskuterade kopplingar mellan klimatförändringar och insolvensrätt samt hur man kan modifiera insolvens­rätten för att främja en grön omställning. Projektet kommer att generera policyrekommendationer.

Internationellt forskningssamarbete

Sedan 2018 har jag åkt till och vid tillfällen också presenterat min forskning på INSOL Europes akademiska konferens. Jag är också medlem i INSOL Europe, som är en del av nämnda INSOL International. Sedan 2022 är jag också styrelseledamot i Younger Academcis Network of Insolvency Law (YANIL), som är en underavdelning till INSOL Europe. YANIL samlar över 150 doktorander, post docs och andra yngre forskare inom insolvensrätt.

Varje år anordnar vi i YANIL en workshop, där ett tiotal forskare får presentera och diskutera sin forskning. Jag har varit med och anordnat sådana workshops i Dubrovnik (2022), Amsterdam (2023) och Neapel (2024). Inom styrelsen anordnar vi också tre till fyra webbinarier per år, vilka jag är huvudansvarig för. Vi delar även ut ett pris till bästa insolvensrättsliga publikation under året.

Genom mitt internationella nätverk har jag bjudits in och skrivit en artikel, ”The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings?”, som handlar om hur Sverige implementerade rekonstruktionsdirektivet. Artikeln ingår i en serie av artiklar där temat just är hur medlemsstater implementerat direktivet.

Därutöver har jag genom mitt forskningssamarbete också bjudits in och fått presentera min forsk­ning vid ett antal tillfällen. Se vidare nedan. Det är också genom mitt internationella nätverk som jag bjöds in och hade ett forskningsuppehåll vid Aarhus universitet under avhandlingstiden samt fått delta i det ovan nämnda projektet för Världsbanken.

JP Infonet

Sedan 2021 har jag ett samarbete med JP Infonet genom vilket jag får möjlighet att skriva artiklar om aktuella frågor. Det har gett mig en utmärkt plattform att kommentera bland annat nya rättsfall på sak- och insolvensrättens område.

Övriga

För att nå ut med avhandlingen till en bredare publik valde jag att skriva en artikel som samman­fattade avhandlingen, ”Några anmärkningar om fordrans uppkomst inom insolvensrätten – förpliktelse­­principen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen”. Den publicerades i Ny juridik 2021.

Därutöver har jag under doktorandtiden skrivit en kortare artikel, ”The Rise of the Claim. Highlighting the Ever-present Ethical Dimension of Law in a Technical Setting”, som publicerades i en antologi. Antologin stammar från en konferens, som arrangerades vid Juridiska fakulteten i Uppsala. På konferensen medverkade bl.a. Thomas Wilhelmsson, Adrien Wing och Pierre Schlag. De doktorander som deltog fick möjlighet att presentera en artikelidé för de seniora forskarna samt få återkoppling på densamma. I artikeln belyser jag den etiska dimensionen i rättstillämpningen. Utgångspunkt tas i att det alltid krävs en värdering för att gå från regel till fall.

Externa forskningsanslag

I konkurrens med andra forskare har jag, som nämnts, erhållit två fleråriga forskningsanslag. Det gäller dels för projektet Miljön i konkurs, som finansieras av Torsten Söderbergs stiftelse (75%, 2 år), dels för projektet Företagsrekonstruktion: Mot ett vidare utvecklat livskraftstest, som finansieras av Jan Wallanders & Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse (Handelsbanken) (70%, 2 år vardera). I det sistnämnda projektet erhöll vi också medel från Centre for Integrated Research on Culture and Society, Uppsala universitet, för att arbeta fram en tvärvetenskaplig forskningsansökan (sammanlagt 3 mån). Jag och Olof Wadell avser att fortsätta att söka forskningsanslag inom ramen för vårt samarbete.

Presentation av forskning (internationellt och nationellt)

Jag har presenterat min forskning ett 40-tal gånger hittills, varav omkring 30 av dessa presentationer skett efter disputation. Det har varit många olika forum och publiker. Jag har presenterat på konferenser, seminarier och för advokatbyråer samt hållit kurser för praktiker. Det har funnits ett stort intresse för avhandlingen nationellt och genom Miljön i konkurs-projektet har jag blivit en internationellt efterfrågad forskare. Jag tänker främst på projektet för Världsbanken och konferensen i Utrecht i juni 2024 samt mitt ”keynote speach” på Bob Wessels Insolvency Law Collection i Leiden 2023. Det var också en ny upplevelse att få vara med och spela in en podcast för INSOL ERA.

Att vara ute och presentera och diskutera mina forskningsfrågor är något jag värderar högt. Det märks om inte annat på antalet presentationer jag genomfört. Jag tror att det är helt nödvändigt att synas och gå i dialog för att bli läst som forskare. Dialogen med praktiker hjälper mig också att bli bättre på att se vad som utgör just praktiska problem, strukturera min forskning och vässa mina argument. Exempelvis var jag i maj 2024 med på ett erfarenhetsutbyte som anordnades av Botkyrka kommun. Arrangören på kommunen samlade miljöinspektörer, andra tjänstemän och politiker från olika kommuner som drabbats av avfallsbrottslighet. Deltagandet möjliggjorde att jag fick gå i just dialog med miljöinspektörer, kommundirektörer och politiker om exempelvis fastighetsägares ansvar enligt gällande regelverk och få insikt i hur ett striktare och strängare ansvar skulle motverka vissa av de upplägg som kommuner drabbats av.

1. Företagsrekonstruktion: Mot ett vidareutvecklat livskraftstest: Högre seminarium, Juridiska fakulteten, Uppsala, 24/10-24
2. Miljön i konkurs: REKON:s utbildningsresa, Nice, 5/10-24
3. Funktionalismens gränser, Ett återtåg till de allmänna lärorna?: Sub-/funksymposiet, Juridiska fakulteten, Uppsala, 14/6-24
4. What If Polluters Cannot Pay?: NACIIL, Utrecht, 10/6-24
5. Miljön i konkurs: Sveriges kommuner och regioner, Stockholm, 17/4-24
6. Konkursboets förpliktelser – rättsliga möjligheter, tillsammans med jur.dr Marek Keller: Ex Libro, advokatkurs, Stockholm, 14/3-24
7. Insolvency and the Environment: INSOL talks (podcast), INSOL ERA, 6/3-24
8. What If Polluters Cannot Pay?: The World Bank, Washington DC, 23/2-24
9. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Vinge, Göteborg, 27/9-23
10. AI & forskningsetik, tillsammans med jur.dr Oskar Mossberg: civilrättslunch, Uppsala universitet, 22/9-23
11. The Environment in Bankruptcy: Bob Wessels Insolvency Law Collection 2nd Lecture, Leiden, Nederländerna, 19/4-23
12. Företagsrekonstruktion: Bostadsrättens dag, Uppsala, 14/3-23
13. Miljön i konkurs: Wistrand advokatbyrå, Stockholm, 25/1-23
14. Konkursboets förpliktelser, tillsammans med jur.dr Mikael Ek: Ex Libro, advokatkurs, Stockholm, 17/1-23
15. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Affärsrättsligt centrum, Lunds universitet, 27/10-22
16. Miljön i konkurs: Fastighetsrättens dag, Institutet för fastighetsrättslig forskning, 11/10-22
17. Miljön i konkurs: Juridiska fakulteten i Uppsala, Högre seminarium i civilrätt, 8/6-22
18. Miljön i konkurs: Stockholm Centre for Commercial Law, Stefan Lindskog var kommentator, 3/6-22
19. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Insolvensrättsligt forum, 5/5-22
20. Genomgång och diskussion av en handfull insolvensrättsfall som avgjorts i högsta instans under åren 2019–2021, tillsammans med Torgny Håstad och Marek Keller: Insolvensrättsligt forum, 5/5-22
21. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Cirio advokatbyrå, Stockholm, 5/4-22
22. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Stiftelsen Affärsjuridik, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 25/3-22
23. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Seminarium för rättsvetenskaparna, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 25/3-22
24. The Environment in Bankruptcy: INSOL Europe Academic Conference, Dublin, 3/3-22
25. The Environment in Bankruptcy: YANIL workshop, Dublin, 1/3-22
26. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: advokatfirman Carlér, Stockholm, 20/1-22
27. The Rise of the Claim in Insolvency Law: YANIL, Zoom, 8/12-21
28. Företag i ekonomisk kris: Ett nytt perspektiv på företagsrekonstruktion: CIRCUS workshop, Uppsala, 3/12-21
29. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Wistrand advokatbyrå, Stockholm, 1/12-21
30. Mervärdesskattefordrans status i konkurs och ackord, tillsammans med jur.dr Mikael Ek samt med prof. Annina H. Persson som diskussionspartner: Handelsrättsliga seminariet, Uppsala, 23/11-21
31. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Lindahls advokatbyrå (obeståndsgrupperna Göteborg, Örebro och Uppsala), Uppsala, 18/11-21
32. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten, med prof. emirita Ingrid Arnesdotter som diskussionspartner: Akademien för Insolvensrätt, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Zoom, 10/11-21
33. Mervärdesskattefordrans status i konkurs och ackord, tillsammans med jur.dr Mikael Ek samt med jur.dr Jesper Öberg som diskussionspartner: Skatterättsligt forums lunchseminarium, Svenskt näringsliv, Stockholm, 27/10-21
34. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Uppsalas yngre obeståndsjurister, Nordströms advokatbyrå, Uppsala, 29/9-21
35. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten, med justitieråd Svante O. Johansson som diskussionspartner: SCCL, Stockholm, 20/5-21
36. Konkursgäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, tillsammans med Olof Wadell samt advokat Erik Danhard som diskussionspartner, Handelsrättsliga seminariet, Uppsala, 5/10-20
37. Fordrans uppkomst inom insolvensrätten: slutseminarium, med docent Johan Sandstedt, Stockholms universitet, SCCL, Hans Ödén, jurist, konkursförvaltare m.m., Ackordscentralen, professor emeritus Torgny Håstad, professor emerita Ingrid Arnesdotter, Linköpings universitet och advokat Hans Renman, Schjødt som diskussionspartners, Uppsala, 2/6-20
38. Konkursgäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, tillsammans med Olof Wadell: Marketing Breakfast Seminar, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala, 12/2-20
39. The Rise of the Claim: Symposium, Voices on Law and Activism, Adressing the Work of Adam Gearey, Uppsala universitet, Uppsala, 24/8-19
40. Fordrans uppkomst: Nordiska förmögenhetsrättsdagarna, Helsingfors, 8/5-19
41. Fordringers stiftelsestidspunkt: Lunchseminarium Aarhus universitet, Aarhus, 14/3-19
42. Fordrans uppkomst: Workshop med svenk-norska doktorander, Oslo, 14/9-17
43. Fordrans uppkomst: Seminarium Linköpings universitet, Linköping, 19/5-17
44. Fordrans uppkomst: Seminarium Uppsala universitet, Uppsala, 8/12-16
45. Fordrans uppkomst: Civilrättslunch Uppsala universitet, Uppsala, 9/2-16
46. Presentation av rättsfall: rättsfallsseminarium, Uppsala universitet, Uppsala, HT14