Clara Iversen

Kort presentation

Clara Iversen är lektor i socialt arbete och docent i sociologi vid Uppsala universitet. Hon forskar om samtal och kommunikation som rör ämnen som kan vara svåra att tala om eller där förutsättningar i situationen kan skapa utmaningar. För närvarande håller Iversen i tre projekt om suicidprevention på stödlinjer och inom socialtjänstens boendestöd. Iversen deltar också i ett projekt om emotioner i arbetet med digitala verktyg i äldrevård.

Forskning

Pågående projekt

Bemötande av suicidalitet i socialtjänsten: En kunskapsinventering om suicidprevention inom åldrande och funktionsnedsättning

Clara Iversen, Marie Flinkfeldt & Klara Bertils

Finansiär: Forte, 2024

Socialtjänsten möter ofta personer som brottas med självmordstankar, som en akut eller kronisk situation. Ändå är det sociala arbetet inom suicidprevention ett outforskat område vilket avspeglas i bristen på träning i socionomutbildningen och bland praktiker. Projektet syftar till att motverka denna brist genom att – i samverkan mellan socialtjänsten i Uppsala kommun och Institutionen för socialt arbete vid Uppsala universitet – identifiera kunskapsbehov i förhållande till bemötande av brukares suicidalitet, med specifikt fokus på åldrande och funktionsnedsättning. Projektet är tvåårigt och genomförs genom 1) samverkansworkshops med forskare, brukare och nyckelpersoner inom Vård- och omsorgsförvaltningen för att koppla kunskapsbehov till brukarbehov och organisatoriska villkor; 2) tematisk analys av intervjuer med yrkesverksamma socionomer för att identifiera kunskapsbehov; och 3) utveckling av en införandestrategi för att bemöta kunskapsbehov.

Meningsskapande samtal på ålderns höst: Utveckling av självmordspreventivt samtalsstöd för ett produktivt bemötande av äldre personer på telefonlinjer

Clara Iversen, Marie Flinkfeldt och Klara Bertils

Finansiär: Forte, 2023

Kommunikation kan vara suicidpreventiv och stödlinjer har en viktig funktion genom att erbjuda lättillgängligt stöd, men det finns lite kunskap om hur sådana samtal fungerar i praktiken. Projektet syftar till att kunskap om bemötandet på stödlinjer av äldre personer med psykisk ohälsa och/eller självmordstankar. Projektet är treårigt och genomförs i fyra steg: 1) Paneldiskussioner med organisationsföreträdare; 2) Samtalsanalys av inspelade samtal till stödlinjer; 3) Forskningsbaserade workshops med praktiker som ger möjlighet till reflektion samt ger forskarna återkoppling på preliminära samtalsanalyser; och 4) Utveckling av resurser för samtalsträning baserat på forskningsresultaten.

Utveckling av forskningsbaserade kvalitetsindikatorer för suicidpreventiva stödlinjesamtal

Clara Iversen & Marie Flinkfeldt

Finansiär: Forte, 2024

Stödlinjer är en erkänd del i främjandet av psykisk hälsa men både internationellt och i Sverige saknas forskningsbaserade kvalitetsindikatorer för att bedöma och kontrollera kvaliteten i samtal. Det föreliggande projektet syftar till att utifrån den forskning som bedrivits i tidigare och nuvarande Forte-finansierade projekt, samt annan relevant forskning, utveckla kvalitetsindikatorer för bedömning och kontroll av samtal. Utvecklingen kommer att genomföras i samverkan mellan organisationen och forskare genom tre aktiviteter under två år: 1) sammanställning av implikationer från forskningsprojekten och annan tidigare forskning samt riktlinjer gällande samtalskvalitet på stödlinjer (år 1); 2) baserat på sammanställningen, extraktion av indikatorer för kvalitet på suicidpreventiva stödlinjer (år 1); 3) granskning och justering av kvalitetsindikatorer baserat på en konsensusprocess (år 2). Organisationens beredskap att tillåta och uppmuntra till forskning inom dess verksamheter samt projektdeltagarnas tidigare samverkan i forskning och utveckling av träning och träningsresurser bäddar för ett framgångsrikt nyttiggörandeprojekt.

Digitalt emotionsarbete i äldreomsorgen

Marcus Persson, Elin Thunmann, Clara Iversen & David Redmalm

Finansiär: AFA försäkring, 2023

Projektets syfte är att undersöka omsorgspersonalens uttryck för och hantering av känslor i samband med användandet av digitala verktyg med äldre omsorgstagare och kollegor. Projektet bygger på etnografiska fältstudier och videoinspelade situationer samt intervjuer med personal på olika äldreboende i Sverige.

Avslutade projekt

Ord om självmord: Kommunikativ suicidprevention baserad på hjälpsökandes och volontärers meningsskapande

Clara Iversen

Finansiär: Forte, 2017

Projektet syftar till att utveckla en modell för kommunikativ suicidprevention som svarar mot tre samhälleliga behov: information om preventiva åtgärder, datoriserad riskdetektion och skyddande bemötande av personer som kommunicerar självmordsintention. Suicidpreventiva åtgärder är under utveckling på många områden i Sverige, primärt kopplat till biologiska, miljömässiga och sociala orsaker till självmord. Men eftersom självmord är en frivillig handling och därför mycket svårare att förutsäga än till exempel sjukdom måste suicidpreventionen ta hänsyn till individers tolkningar av sådana faktorer - individers tolkningar är det som gör självmord till en meningsfull lösning på problem. Det saknas dock aktuell, empiriskt baserad kunskap om hur självmordsnära personer i samspel med andra tolkar sin situation. Detta projekt syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att på en både detaljerad och omfattande nivå undersöka hur självmord görs meningsfullt i ett sammanhang där självmordstankar kommuniceras på en daglig basis: på en självmordshjälplinje. Liksom självmordsforskning i stort domineras forskning om självmordshjälplinjer av kvantitativa studier baserade på forskares klassificeringar av identitetskategorier och sociala handlingar som teoretiskt bedömts som betydelsefulla vid självmord. Forskarnas kategorier sammanfaller dock inte nödvändigtvis med hur självmordsnära individer förstår sin situation och andras bemötande. Därför är det avgörande att, i den intensive utvecklingsperiod av suicidprevention som Sverige nu befinner sig, komplettera forskarnas definitioner med studier av hur hjälpsökare och volontärer själva förhandlar fram betydelsen av självmord.

Projektets design utgår från kvalitativa och kvantitativa analyser av webb- och telefonbaserade samtal till Sveriges första självmordslinje. Resultatet kommer att användas i utvecklingen av informationsmaterial, datoriserad riskdetektion och kommunikationsträning för volontärer.

Material relationships in action: the social psychology of social robots in dementia care

Marcus Persson, Clara Iversen & David Redmalm

Finansiär: Vetenskapsrådet, 2020

Work environment in robotized dementia care: how social robots affect care workers' practice and work environment

Marcus Persson, Clara Iversen & David Redmalm

Finansiär: AFA försäkring, 2019