Ny rapport visar varierande mångfald vid universitetet

– Syftet med universitetets mångfaldsrapporter har varit att bidra med underlag till arbetet med breddad rekrytering, internationalisering, lika villkor och möjlighet till karriärutveckling. Utgångspunkten har varit de mål som anges i universitetets mål och strategier för dessa sakområden, säger Hooshang Bazrafshan, likavillkorsspecialist vid universitetsförvaltningen, som har tagit fram rapporten.

Denna mångfaldsrapport hämtar sin data från 2023. Generellt har andelen såväl anställda som doktorander och studenter med utländsk bakgrund ökat, medan andelen med svensk bakgrund har minskat, jämfört med föregående rapport som visade hur det såg ut 2016. Dessa förändringar speglar i stort motsvarande utveckling inom Sveriges befolkning i relevanta åldersgrupper under samma period.

Ungefär 40 procent av de anställda har utländsk bakgrund och 60 procent har svensk bakgrund. Att jämföra med Sveriges befolkning som helhet i åldersgruppen 25-65 år som har 31 procent utländsk bakgrund och 69 procent svensk bakgrund. Italien toppar statistiken med störst ökning sedan 2016 av antalet anställda med utländsk bakgrund, följt av Tyskland och Indien. Rekrytering av personal inom stödverksamheten sker i hög grad inom Sverige, medan personal inom kärnverksamheten rekryteras internationellt.

– Till skillnad från anställda, är andelen studenter som har utländsk bakgrund mindre än motsvarande andel av Sveriges befolkning. Drygt 27 procent av studenterna på universitetet har utländsk bakgrund och knappt 69 procent har svensk bakgrund. Av Sveriges befolkning i åldersgruppen 20–39 är det drygt 34 procent som har utländsk bakgrund och knappt 66 procent som har svensk bakgrund.

Kvinnor nu i majoritet

Kvinnor är nu i majoritet bland såväl anställda som doktorander och studenter. Totalt bland anställda är det 53 procent kvinnor och 47 procent män, vilket ligger inom det så kallade jämställdhetsintervallet.
Befattningsgruppen ”administratör” har fortsatt en låg andel män, samtidigt som befattningsgruppen ”professor” fortsatt har en låg andel kvinnor.

Andelen kvinnor bland doktoranderna har ökat med 7 procentenheter, vilket betyder att andelen män har minskat med lika mycket. Drygt hälften av alla doktorander vid universitetet är nu kvinnor, vilket fortfarande är inom jämställdhetsintervallet.

När det gäller studenter har andelen kvinnor ökat med 3 procentenheter sedan 2016, från 58 procent till 61 procent och andelen män har minskat från 42 procent till 39 procent, vilket är strax utanför jämställdhetsintervallet.

Stora skillnader inom universitetet

Det råder fortsatt stora skillnader i mångfalden bland såväl anställda som doktorander och studenter när man gör en jämförelse mellan institutioner, fakulteter, sektioner och vetenskapsområden.

– Det behövs olika typer av åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning eller en bättre representativitet av samhällets mångfald. Ansvaret för det operativa arbetet är delegerat i linjeorganisationer, vilket innebär att det är upp till berörda nämnder, institutioner och motsvarande att fatta beslut om eventuella åtgärder, säger Hooshang Bazrafshan.

Han menar dock att generellt sett kan utfallet i mångfaldsrapporten ses som ett första steg i ett systematiskt utvecklingsarbete. Sedan kan man försöka identifiera orsaker till varför det ser ut som det gör, för i ett tredje steg vidta de eventuella åtgärder som behövs för att leda utvecklingen i rätt riktning.

– Ett sådant systematiskt arbete faller också väl inom ramen för ”Aktiva åtgärder” enligt diskrimineringslagen (2008:567) och kan i stort främja universitetets utveckling utifrån de mål som finns i mål och strategier.

Bestående underrepresentation av vissa invånargrupper

En annan bestående tendens sedan den första mångfaldsrapporten gjordes 2010 är att inrikesfödda invånare med två utrikesfödda föräldrar samt invånare födda i Afrika är underrepresenterade.

– Samtliga mångfaldsrapporter (från 2010, 2016, 2018 och 2023) visar att dessa två invånargrupper är underrepresenterade bland anställda inom samtliga befattningsgrupper vid samtliga verksamhetsområden. Andra utrikesfödda grupper kan vara överrepresenterade vid vissa verksamhetsområden och underrepresenterade vid andra, men inte dessa två grupper.

Johan Ahlenius